Hallands Flora
Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.
Spetshagtorn växer i liknande miljöer som trubbhagtorn C. monogyna.
Taxasida
spetshagtorn
Crataegus rhipidophylla var. rhipidophylla
spetshagtorn är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Översikt
Översikt
spetshagtorn är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- spetshagtorn
Taxonomi
Klass
Ordning
Familj
Släkte
Namn
Vetenskapligt namn
Crataegus rhipidophylla var. rhipidophylla
Vetenskapligt namn, fullständig form
Crataegus rhipidophylla var. rhipidophylla
Svenskt namn
spetshagtorn
norwegianBokmal
skoghagtorn
norwegianNynorsk
skoghagtorn
Finskt namn
siirosuippuorapihlaja
finlandSwedish
spetshagtorn
Danskt namn
Almindelig koral-hvidtjørn
Foton
Inga foton finns för detta taxon.
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Sörmlands flora
Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Spetshagtorn är tämligen allmänt, dels vid Mälaren och kusten, dels i det centrala inlandet och vid Hjälmaren – (25% rapporterade).
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Växtplatser är ekhagar, alléer och ödetomter. Spetshagtorn ansågs vara den vanligaste vilda hagtornsväxten i Närke (Broddeson 1932b), vilket ännu gäller.
Hälsinglands flora
Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Söderhamn Söderhamn Långtå, 67982 15659, grusmark skogsbryn 2001 (ÅÅG); Hällmyra, 67975 15687, blandskog 2002 (ÅÅG); Hällmyra, 67975 15686, blandskog 2003 (ÅÅG).
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
(C. curvisepala subsp. curvisepala, C. calycina subsp. curvisepala)
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: osäkert till följd av inkonsekvent taxonomisk behandling.
Kommentar: B, granskare KIC. Spetshagtorn är genom sin bladform och de ensamma stiften relativt lätt att känna igen men kan förväxlas med hybriden C. laevigata × rhipidophylla. Särskilt individ med smalt killika blad vars inskärningar mellan de basala bladloberna är placerade över bladets mitt kan vara mycket lika denna hybrid, men de känns igen på att blommor och frukter endast har ett stift och sten och att bladens basala sidonerver är mer eller mindre divergerande.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
C. calycina ssp. curvisepala, C. curvisepala, C. rhipidophylla ssp. rhipidophylla
Spetshagtorn är i hela Småland något vanligare än korallhagtorn och i öster den vanligaste hagtornen; i väster är förvildad trubbhagtorn däremot vanligare.
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Spetshagtorn växer främst i Mittlandet, västra kustskogen och med flera fynd i Ottenby lund, Ås sn. Rikard Sterners kommentar om förekomster i karster stämmer inte idag. Det finns få fynd på Stora Alvaret och ingen rapport från karstmiljöer, i stället växer spetshagtorn på alvaret i tokfuktängar och kanten av skogsdungar.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Ursprunglig.
Gles, frisk tallskog, ängsbarrskog, lövskog, ängen; även öppna betesmarker, hällmarker och alvar samt dikesrenar, bryn och klintmiljöer. Spetshagtorn har ett bredare biotopval än korallhagtorn och är följaktligen mer spridd på Gotland. Jämfört med Lindmans frekvensuppgift ovan är spetshagtorn vanligare i dag.