snöklocka

Snöklocka är en ovanlig prydnadsväxt som kan finnas kvar mycket länge i anslutning till gamla odlingsplatser. På några av de aktuella, halländska lokalerna har arten spritt sig och bildat rika bestånd, som verkar vara fullt naturaliserade.

Arten är inhemsk i mellersta Europa och har förmodligen odlats i Sverige sedan medeltiden (Hylander 1971).

Prydnadsväxt från Mellaneuropa, känd vildväxande i Sverige tidigast från klosterträdgård i Östergötland på 1770-talet. Uppgifter om odling av snöklocka vid medeltidens svenska kloster anses osäkra (Lundquist 2005).

En mellaneuropeisk art, som är gammal i odling i Sverige och på sina håll kan förvilda sig rikligt t.ex. i fuktiga lövdungar. Från Småland är den dock nästan helt okänd – den saknades till och med i Nils Linnaeus’ annars så rika trädgård i Älmhult Stenbrohult (Linné ms 1732), och det första belägget (ur trädgård) är från 1917 (Älmhult Virestad Kistiga, D. och G. Hallengren i OHN).

Snöklocka är ursprunglig i en stor del av Europa och går norrut till Belgien och Polen. Den har gamla anor som trädgårdsväxt i Sverige och var redan 1774 känd som mer eller mindre förvildad vid Vadstena kloster i Östergötland (Hylander 1971).

Snöklocka har några spridda fynd, de flesta nära trädgårdar där växten odlas. Undantaget är lokalerna i Egby och Algutsrum sn där växten är spridd ut i naturlig vegetation. Förekomsten i Egby var känd redan i början av 1900-talet dvs. över 100 års kontinuitet (uppgift i Folkesson 1992).

Snöklocka kan förväxlas med sommarsnöklocka L. aestivum. Blomningstiden skiljer liksom antalet blommor i flocken. Snöklocka blommar på Öland drygt en månad tidigare än sommarsnöklocka (mars–till mitten av april respektive skiftet av april–maj). Snöklocka har 1–2 blommor i flocken medan sommarsnöklocka har 2–7 blommor. Snöklocka förekommer med två varieteter: vanlig snöklocka var. vernum med en grön fläck nära kalkbladets spets respektive karpatersnöklocka var. carpathicum med en gul fläck, mellanformer är vanliga. På de rika lokalerna vid Ytterby i Egby sn och Porskärr i Algutsrum sn finns båda varieteterna.

Kulturflykting, bofast.

Förvildad, bofast.
Främst spridd på kyrkogårdar och i deras närhet samt trädgårds-, dikes- och vägkanter, rätt ofta i fuktiga lövdungar och ängen. Kalkbladen har gröna (var. vernum) eller gula (var. carpathicum) fläckar ytterst. Det är knappast en distinkt skillnad; fläckarna är ibland gröna i knopp och gulnar under blomningen. Förmodligen är snöklocka vanligare än vad fynden visar, då den snabbt vissnar efter blomningen.

Odlad prydnadsväxt från södra Europa, tillfälligt utkommen.

Prydnadsväxt, vars ursprungsområde är i södra och centrala Europa. Sprids med avfall från trädgårdar eller från närbelägna odlade bestånd.