Taxasida

smalarun

Centaurium littorale

(Turner ex Sm.) Gilmour

smalarun är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Katarina Stenman
Översikt
Översikt

smalarun är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • smalarun
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Centaurium littorale
Vetenskapligt namn, fullständig form
Centaurium littorale (Turner ex Sm.) Gilmour
Svenskt namn
smalarun
norwegianBokmal
tusengylden
norwegianNynorsk
tusengylden
Finskt namn
isosappi
finlandSwedish
kustarun
Danskt namn
Strand-tusindgylden
Foton
Katarina Stenman
Dagshög 2022-07-01
Ingemar Gustafsson
2017-07-02
Patrik Engström
Lådnaön, Värmdö skärgård 2009-07-30
Lars Efraimsson
Tofta skjutfält, Tofta kommun 2010-07-08
Lars Efraimsson
Tofta skjutfält, Tofta kommun 2010-07-08
Torbjorn Tyler
Mölle i Brunnby socken 2020-06-29
Torbjorn Tyler
2019-07-10
Ingemar Gustafsson
2017-07-02
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Se kustarun Centaurium littorale var. littorale

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Se kustarun Centaurium littorale var. littorale

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Se kustarun Centaurium littorale var. littorale

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

Se topparun Centaurium littorale var. glomeratum och kustarun Centaurium littorale var. littorale.

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

Se kustarun Centaurium littorale var. littorale

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Gammal bofast art.

Se även topparun Centaurium littorale var. glomeratum.

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

1493 Centaurium littorale (Tum.) Gilm.

Syn.: C. vulgare Rafn

This polymorphic species (incl. C. glomeratum [Wittr.] R. & Br.) is restricted to N., C. and E. Europe. Subsp. littorale is mainly a sea-shore plant, while subsp. uliginosum (Waldst. & Kit.) Meld. occurs on saline inland ground. Cf. also Meusel et al. 1978, map p. 349.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Kustarun växer i havsstrandängar, både i dess övre och nedre delar. Den anträffas i låg vegetation och är betesgynnad, men påträffas även i strandvegetation som hålls öppen genom iserosion. Stränder med kustarun är ofta artrika; vanliga följearter är smultronklöver Trifolium fragiferum och knutnarv Sagina nodosa, ibland även vildlin Linum catharticum.
Funnen i 103 rutor; tidigare uppgifter från 62 rutor. Vanlig vid havet. – Ursprunglig.
Arten är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Östergötlands län.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Smalarun delas in i två varieteter: kustarun var. littorale och topparun var. glomeratum, den sistnämnda är aldrig funnen på Öland. Närmast växer topparun i Blekinge, den är lågväxt med en tät blomsamling. Ståndarna är fästade vid mitten av kronpipen. Ibland ser man lågväxta former av kustarun med tätare blomställning men de har ståndarna fästade upptill i kronpipen och räknas därför till var. littorale. Allt granskat material från Öland kan hänföras till kustarun. Texten nedan avser denna varietet.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Arten representeras på Gotland av kustarun var. littorale, se under denna.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Ursprunglig, växer på havsstrandängar med lågvuxen vegetation och även på strandäng vid Vänern. Ljuskrävande och gynnad av måttligt bete men klarar sig bra så länge inte högvuxen vegetation tar överhanden. Mindre vanlig till sällsynt i Göteborgs skärgård, mycket sällsynt vid Vänern, där den allvarligt hotas av igenväxning. 22 lokaler i 10 rutor.

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Europas kuster, saltstäpper i Sydösteuropa. I Sverige längs kusterna norrut till Gästrikland. I Sörmland allmän vid kusten och i skärgården – (11%). Kustarun är en tvåårig eller ettårig och höstgroende havsstrandsväxt, som i regel växer på flacka stränder med finsedimentjord och lågvuxen grässtarr-vegetation. Den är starkt slåtter- och betesgynnad och numera växer den oftast på betade strandängar, men den kan också uppträda i smärre gräsbevuxna stråk på stränder, där etablering av högväxta arter försvåras av isskjutning. Arten har minskat starkt i takt med strandbetets upphörande.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Allmän utefter hela den uppländska kusten. 213 kartblad, 519 kvadranter.
Almq. På havsstränder: på norra kusten (även vikarna) och i hela havsbandet allmän, söder om Väddö eljest tämligen allmän, vid de inre vikarna spridd åtminstone på holmar.
Kustarun växer på stränder av olika typer: strandängar, sand-, sten- och klippstränder, även i små skrevor på kusthällarna och i kanten av hällkar. I kustregionen men utanför själva strandzonen förekommer den då och då på kulturskapade ståndorter såsom skogsvägar, vägkanter och virkesupplag, ibland inkommen med tillfört grusmaterial.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Kustarun är ursprunglig. 1848 uppgavs arten förekomma flerstädes på stränderna i Gävletrakten. Den har minskat i innerskärgården men troligen gynnats av det ökade gåsbetet i ytterskärgården.
Vanligaste följeväxt-erna är höskallra (52%), gulkämpar, krypven, rödsvingel, salttåg och slåtterblomma. Kustarun börjar blomma samtidigt som mjölkört, älggräs och liten blåklocka.