Ingemar Gustafsson
Nässjö 2021-03-20
Taxasida
skuggveronika
Veronica hederifolia subsp. lucorum
(Klett & Richt.) Hartl
skuggveronika är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Ingemar Gustafsson
Översikt
Översikt
skuggveronika är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- skuggveronika
Taxonomi
Klass
Ordning
Familj
Släkte
Namn
Vetenskapligt namn
Veronica hederifolia subsp. lucorum
Vetenskapligt namn, fullständig form
Veronica hederifolia subsp. lucorum (Klett
Svenskt namn
skuggveronika
norwegianBokmal
ballastveronika
norwegianNynorsk
ballastveronika
Finskt namn
tarhamurattitädyke
finlandSwedish
skuggveronika
Danskt namn
Krat-ærenpris
Foton
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Närke (Nordenstam & Nilsson 1969).
Askersund 1872, 1882 Trolander 1888 (LD, UPS/SNo & ÖNi). Askersund 290 483, villatomt, måbärshäck, 20 ex 2002 Nilsson (OREB). Lerbäck Kopparbergs äng 342 700, P-plats 2008 H. Rydberg.
Hallsberg Sköllersta Pålsboda, Svalstigen 4, trädgårdsogräs 1978, 1989, 1991, 1998 Holmer (OREB). 300 m V om Fall, hage 1993 Holmer (OREB). Fall NV-ut 538 742–540 741, sandjordsåkerkant, flerstädes 1993, 2000 ! (OREB). Viby Östansjö 475 525, plantskola, på bar jord bland prydnadsbuskar 1993 Nilsson (OREB).
Örebro 1852 Blomberg (LD/SNo & ÖNi); 1859 Lundblom (UPS/SNo & ÖNi); 1883 F. Elmqvist (LD, UPS/SNo & ÖNi). Almby Hjälmarsberg 1866 (Hartman, UPS/SNo & ÖNi); (Hedera 1887); första ladugården vid vägen 1955 B. Fredriksson. S om Örebro, åker nära kafèkullen 1930 S. Waldheim (LD/Sno & ÖNi). Ånsta Örebro, söder [1850-1860-talet] Anonym (OREB).
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Se även murgrönsveronika Veronica hederifolia.
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: se under arten murgrönsveronika V. hederifolia.
Kommentar: B, granskare KAO.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Skuggveronika växer på torr eller frisk mulljord på ställen där växttäcket inte är slutet. Liksom äkta murgrönsveronika gynnas den av god näringstillgång. Den påträffas i snårkanter, lövskogsbryn och glesa dungar, ofta på hällar eller block täckta av lövhumus eller på kreaturstrampad, svagt fuktig mark i skuggan under träd eller buskage. Underarten anträffas också på åkerrenar, jordtäckta stenmurar och rösen samt i gräsmattor. På öppen trädgårds- och åkerjord uppträder den på samma sätt som äkta murgrönsveronika och ibland tillsammans med denna.
Funnen i 451 rutor; tidigare belägg från 29 rutor. Vanlig i den östra fjärdedelen av Småland, västerut snabbt allt sällsyntare. – Gammal kulturföljeslagare.
Funnen i 451 rutor; tidigare belägg från 29 rutor. Vanlig i den östra fjärdedelen av Småland, västerut snabbt allt sällsyntare. – Gammal kulturföljeslagare.
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Vad gäller växtmiljöer för skuggveronika är de fördelade enligt följande: skog 25 %, ruderat 16 %, vägkant 15 %, torr–friskäng 14 %, gräsmattor 13 %, buskage/snår 8 %, gårdsmiljö 5 %, åker 4 %.
Skuggveronika är ovanlig på delar av sydöstra Öland vilket stämmer med att landskapet där är fattigt på skog och inte erbjuder så många lämpliga biotoper för denna underart. Liksom äkta murgrönsveronika saknas den på Stora Alvaret och i Bödas barrskogar.
Skuggveronika är tetraploid 2n = 36. Denna underart har outvecklade ståndarknappar som är vitaktiga. Stiftet mäter 0,3–0,6 mm och blomskaftet är 3,5–7 ggr fodrets längd. Fodret har mjuka kanthår, 0,5–0,9 mm långa. Växtplatserna är ofta skuggiga som skogar och busksnår (Nordenstam & Nilsson 1969 samt BSBI:s hemsida).
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Ursprunglig.
Åkrar, kyrkogårdar, löv- och tallskog, under buskage samt i klint- och grottmiljö. Underarten har inte systematiskt inventerats under Projekt Gotlands flora, med undantag av fyra kartblad på norra Gotland (där T. Karlsson noterade 25 lokaler). Av dessa utgjorde 20 % skuggveronika och 80 % äkta murgrönsveronika ssp. hederifolia.
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Skuggveronika växer oftast i öppen eller glest bevuxen jord i bryn, under buskar och i rabatter. Man träffar på den på kyrkogårdar, i trädgårdar och kommunala planteringar, kring gårdar och på jordhögar.