skogssäv

Skogssäv är ursprunglig men kulturgynnad. Den växer i täta och ibland vidsträckta bestånd utmed bäckar och åar, i alkärr och i fuktsvackor i lövskogar och naturbetesmarker samt i diken och vägkanter. Arten gynnas av finkornigt underlag och rörligt markvatten.

Gammal bofast art.

Allmän-tämligen allmän.

Arten uppgavs först av Jonasson & Jonasson (1973) från Linsell: Linsellborren (16E 8a).

Kärr- och fuktängsväxt, täml. allm.–allm. i hela området utom i näringsfattiga mossar och barrskogar. Utanför stränder av sjöar och vattendrag växer skogssäv i dike, skogsbäck, kärr, sumpskog, fuktäng m.m.

I bäckdalen N om Mårsäter i Hammar växte väldiga mängder 1991. Ett ymn. bestånd om 900 m² noterades V om Slätten på Kränglan i Hovsta 1995 tillsammans med snår av klibbal och Salix. I Götlunda finns flera jättebestånd i alkärr vid Hjälmarstranden.

Flertusenåriga lämningar av växten är samlade vid Ekebymossen i Kumla (L. von Post 1925).

Spridd i hela landskapet, vanlig inte minst vid de nordliga skogsälvarna, men ej känd längst i NV, ej heller på skärgårdsöarna.

Allmän upp till Övre Bergslagen. Där åtminstone tämligen allmän, främst knuten till lågområden med gynnsamma markbetingelser. Utbredningstyp: U.

387 Scirpus silvaticus L.

This Eurasiatic species is insufficiently known in large parts of Asia. The E. Asiatic population is distinguished as var. maximowiczii Regel or S. orientalis Ohwi. Closely related species occur in N. America, viz. S. expansus Fem. in the east, S. microcarpus Presl in the west and northwest and probably Kamchatka and S. rubrotinctus Fem. in the eastern and central states (Fernald, Manual 1950, p. 273). All these taxa together have a circumpolar distribution (Hultén, Circumpol. I, p. 176 and map 158). Cf. also Meusel et al. 1965, map p. 60.

Skogssäv växer oftast på våt eller fuktig, finkornig mineraljord. Den påträffas öppet, i lövskog eller i granskog vid källor och i källpåverkade sluttningar, i bäckdalar, raviner och lövkärr samt vid bäckar och åar. Inte sällan bildar den stora och ensartade bestånd. Arten trivs också i dammar, diken och vägskärningar. Någon gång kan den påträffas på skräpmark.

Skogssäv är mycket sällsynt på Öland med endast en känd lokal. Den växer fortfarande i ett källflöde och sumpskog strax väster om Ancylusvallen, Vickleby sn, där Sterner fann den 1911. Ytterligare ett bestånd med skogssäv upptäcktes under inventeringen ca 300 m längre norrut.

Gammal, bofast.

Denna art föreligger i form av två kollekter, dels från Visby 1855 (O.L. Jonsson i GB conf. E. Ljungstrand 2012) samt utan lokal och årtal (Björklund i S). Uppgifterna beror troligen på etikettförväxling eller liknande. Arten nämns ej i Johansson (1897).

Skogssäv växer i fuktig till blöt skogsmark, både i löv-, bland- och granskogar, helst i raviner, utefter bäckar, källdråg och i sluttningar. Man finner den också mera öppet utefter vattendrag i fuktängar och gamla slåttermader. Allra vanligast är den kanske i diken och i igenväxande fuktiga gräsmarker, där gärna tillsammans med älggräs och strandlysing.

Skogssäv bildar ofta vidsträckta rena bestånd i olika typer av löv- och blandsumpskogar, gärna i alkärr. Dessutom finner man den ofta i källmyrar och i ohävdade näringsrika gräsmarker, men den saknas på sjöstränder. Skogssäven gynnas av tillfälliga störningar och är vanlig i diken, på vägslänter och vid körspår på fuktig skogsmark.

Skogssäv är en god kolonisatör. Den stora höstfloden 1985 lade upp en ny stor sandbank i en kurva i Galvån. Tolv år senare hade banken koloniserats av grenrör upptill och norrlandsstarr, mannagräs och skogssäv nertill. De flesta före­komster är dock troligen gamla, som de sumpskogsmiljöer arten föredrar.

Skogssäv blommar i ekorrbärets eller linneans tid, samtidigt med svärdslilja, säv och topplösa. Ståndarna kommer efter märkena. Under gynnsamma vintrar, med tjockt snötäcke, övervintrar de skott som ska blomma nästa år till största delen gröna, och sticker på våren glest utspridda upp över döda och tillplattade vegetationsrester. Andra vintrar behålls endast minimala delar av bladen gröna.