Taxasida

sankmaskros

Taraxacum pseudosuecicum

Kirschner & Stepánek

sankmaskros är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Översikt
Översikt

sankmaskros är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • sankmaskros
Taxonomi
Namn

Inga alternativa namn hittades.

Foton

Inga foton finns för detta taxon.

Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Kalkgynnad och mkt sälls. strandväxt vars förekomst är begränsad till centrala Sverige, ej sedd i Närke sedan 1880-talet, om ens då. Den växer exponerat på fuktig och ogödslad kalkmark.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Arten, som är nybeskriven och mycket lik strandmaskros T. suecicum (Kirschner & Stepánek 1998), är hittills känd från Småland, Öland, Väster- och Östergötland, Bohuslän och Södermanland.
Funnen i 1 ruta (se ovan); inga tidigare uppgifter.
Sankmaskros betecknas som starkt hotad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Sankmaskros är endemisk för Sverige med fynd från Bohuslän, Västergötland, nordligaste Småland, Östergötland, Södermanland samt Öland och Gotland.

På Öland är fynden gjorda på betade eller ohävdade kalkfuktängar; endast en lokal ligger nära havet. Sankmaskros är funnen i Mittlandets våtmarker, på Stora Alvaret samt med en utpostlokal på en havsstrandäng i Böda sn.

Sankmaskros har pollen vilket är ovanligt i sektionen. Den beskrevs av Kirschner & Štěpánek så sent som 1998. Den liknar för övrigt vätmaskros T. limnanthes men bladen hos sankmaskros har inte så tydligt, kloböjda tänder, ibland finns hår utmed bladets mittnerv vilket är ovanligt hos strandmaskrosor. I allmänt habitus liknar den slätmaskrosen T. lissocarpum men frukten har taggar i den övre delen.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Ursprunglig.
Denna art beskrevs sent, 1998; sedan dess har bara två växtplatser rapporterats från Gotland (med totalt 12 exemplar). Arten har påträffats på vätar och annan alvarmark; även fuktig gräsmark. Den förekommer sällsynt i mellersta och östra Sverige och är inte känd från andra länder.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Denna relativt nybeskrivna småart är funnen på strandängar. 

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Nybeskriven art (Kirschner & Stepanek 1998), växer i kalkfuktängar, gärna i kanten av vätar. Nationellt hotad art (VU sårbar). Funnen på 2 lokaler i 2 rutor.

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
En nybeskriven art som tycks vara sällsynt i Sverige. Nationellt rödlistad – hotklass VU (sårbara).