råg

Ett allmänt odlat sädesslag som tillfälligt förvildas.

Åkerodlad kulturväxt av stor betydelse för folkförsörjningen genom tiderna. Förvildade ex. har noterats kvarstående i åkrar eller självsådda längs vägar och järnvägar, på tippar och i annan ogräsmark, ofta tillfälligt men har ”hållit sig kvar under åren” vid stambanan genom Viby (Nilsson 1978). Råg samlades tidigast vid Ölsboda i Nysund 1876 (R. Hartman, UPS).

De äldsta fynden av råg i Närke gjordes vid bl.a. Snarvi i Edsberg och antas vara från folkvandringstid på 400–500-talen och möjligen från vikingatid på 800–1000-talen vid Odensbacken och Breven i Asker samt Stockshammar i Askersund (Hjelmqvist 1955).

Odlad som stråsäd och tillfälligt förvildad t.ex. kring gårdar, åkermarker, hamnar och vid vägkanter.

Någon gång tillfälligt förvildad. Först publicerad av DAHLGREN 1911 (Sala). - Efemerofyt. Ergasiofygofyt.

En gammal kulturväxt med ursprung i Mindre Asien. I Sverige började den troligen inte odlas förrän under äldre järnålder (Hjelmqvist 1960) och den fick inte någon större betydelse förrän under medeltiden. Under 1800-talet var rågen det dominerande sädesslaget men numera, då man fordrar rikare skördar, har den till stor del ersatts av vete. I Småland är höstråg vanligast. Vårsäd ger sämre utbyte och har mest använts då höstsådden förstörts av nattfrost. Rågen, som går bra även på näringsfattig och sandig jord, har framför allt nyttjats som brödsäd.

Råg är ett odlat sädesslag som kan påträffas tillfälligt förvildat på skräpmark, i trädesåkrar, vägkanter samt vid hus och gårdar. Vid ett tillfälle är den funnen på en skiffervall vid havet. Råg ingår också i de blandningar som ibland sås på viltåkrar.

På Öland finns det under 2000-talet ett 40-tal fynd, rätt ojämnt fördelade över landskapet, med en tyngdpunkt på den mellersta delen av ön. Fyndutbredningen följer säkerligen den odlade arealen råg och följaktligen saknas det nästan helt fynd från "vetebältet" i Mörbylångadalen.

I Sterner 1986 betecknades råg som "tillfällig från spillsäd rätt vanlig" men utan frekvensuppgifter.

Kulturföljeslagare spridd från odling, tillfällig.

Förvildad, tillfällig.
Odlad sedan gammalt på Gotland. Från folkvandringstid, 400-talet e.Kr., finns fynd av förkolnade frön från Vallhagar i Fröjel (Helbæk 1955). Råg nämns också i Gutalagen, nedtecknad på 1300-talet (Holmbäck & Wessén 1943 s. 242). Münchenberg samlade råg (odlad) 1701–02 och Linné (Linnæus 1745b) kommenterade den gotländska rågen från Fårö: ”Säden, som här sås är sällan annat än Råg, ty Korn wäxer ej gierna på torra Åkrar” och från Eke: ”Åkrarna stodo merendels med härlig råg, fast säden var något gles.”

Mest tillfälligt utkommen på vägkanter men även på gödselhögar, soptippar och allehanda ruderatmarker. Är möjligen ofta förbigången i vår inventering.

Odlad som brödsäd och i viltåkrar, tillfälligt utkommen. 

Råg har i modern tid odlats i något mindre utsträckning än de övriga sädesslagen. Det är ändå något förvånande att råg till skillnad från dessa aldrig noterats som förvildad under vår inventering. Även från äldre tid finns bara två belägg, från Hassela 1916 (SIM i S) och Ljusdal 1924 (OLS i OHN).