kärlväxter/tvåhjärtbladiga blomväxter/malpigiaordningen/videväxter/popplar

popplar

Populus

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

I Sverige finns endast en inhemsk art av släktet Populus, nämligen asp P. tremula. Övriga popplar, varav många är vegetativt uppförökade hybrider, är införda och planterade. Ibland kan de kvarstå lång tid efter det att odlingen övergivits och emellanåt även förvildas.

Under inventeringen har rapporteringen av kvarstående och förvildade popplar varit sparsam. Trots bristerna redovisar vi vårt material tillsammans med äldre uppgifter ur litteratur och herbarier.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Popplar Populus (exkl. P. tremula)

Odlade popplar, sällan vildväxande långt från moderträd men ibland kvarstående som rotskottsamling kring avverkade träd, prydnadsodlades i Närke fr.o.m. 1700-talet. Träd av ansenliga dimensioner har uppmärksammats i lokaltopografiska verk. Några av träden tävlar i storlek med eken. Förvildade ex. anmäldes från Iboholm i Bo 1924 (Broddeson ms) men omständigheterna är oklara.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora

Bara en art av släktet Populus är ursprunglig i Småland, nämligen asp P. tremula. Flera arter och hybrider har däremot planterats för olika ändamål. De står kvar länge, och några av dem kan förvildas genom rotskott (fröspridning är knappast aktuell, eftersom de odlade bestånden nästan alltid är enkönade). Eftersom det ibland är tveksamt om en poppelförekomst är att anse som odlad, kvarstående eller förvildad har popplarna blivit noterade i olika utsträckning av olika personer under inventeringen. Det har också handlat om bestämningsproblem, eftersom popplarna behandlades summariskt i de floror som användes. Redovisningen av de odlade och förvildade popplarna i Småland är därför bristfällig.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Släktet Populus omfattar på Gotland bara en ursprunglig art, asp P. tremula, men ytterligare sju arter och några hybrider finns i odling. Flera av dem kan påträffas kvarstående; några är så starkt vegetativt spridda att de får karakteriseras som bofasta.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Endast en art i släktet är inhemsk, nämligen asp Populus tremula. I övrigt finns ett antal införda arter och hybrider, som odlas som prydnadsträd. De kan stå kvar länge och förökar sig huvudsakligen genom rotskott och rotfragment och kan ibland bilda små bestånd. De har beaktats i liten utsträckning under inventeringen och alltså inte rapporterats konsekvent.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.

Det finns en inhemsk art i släktet, asp Populus tremula, och många införda arter som odlas som prydnadsträd eller i undantagsfall som skogsträd. De införda arterna kan spridas med rotskott eller med rotfragment i jord och med kvistar till tippar och upplag, men de har uppmärksammats lite under inventeringen.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala

Popplar är vanliga i odling. Särskilt populära var de i äldre tid och uppskattades för sin snabba tillväxt. Under sågverksepoken planterades de ofta vid herrgårdar vid kusten och vid större bondgårdar. Idag ses de framförallt längs gator och på ”grönytor” i tätorterna. Många popplar förvildas genom rotskott eller är kvarstående. Förutom de som beskrivs i floran har i odling noterats: pelarasp P. tremula f. erecta, allmänt odlad; hybridasp P. xwettsteinii (= tremula x tremuloides), inplanterad och skogbildande O om Sidsjön i Sundsvall 1988 (HL); berlinerpoppel P. xberolinensis Grevebäcksparken 1995 (HL det. ThK); silverpoppel P. alba, Sundsvall Östermalm 1989 (RL), 1990 (HL); svartpoppel, ”förekommer sällan och synes ej trivas” enligt Collinder (1909).