pioner

Paeonia

L.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Prydnadsväxter. Odling är känd från Lerbäck (Sahlstedt ms 1825, Robson 1833). Flera kvarstående bestånd sågs på 1990-talet i Asker, Axberg, Bo och Sköllersta (Holmer, Sundkvist, !).

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Odlade som prydnadsväxter; tillfälligt förvildade eller kvarstående.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora

Pioner har odlats länge till prydnad i Småland – den första uppgiften är från Nils Linnaeus’ trädgård i Älmhult Stenbrohult, där man hade både en enkel och en fylld sort (Linne ms 1732). Som odlade och förvildade ses huvudsakligen de två nedan upptagna pionerna, men eftersom många uppgifter saknar artbestämning ges även en kollektiv redovisning.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Kvarstående, förvildad, tillfällig.
Gammal trädgårdsväxt, kvarstående i övergivna trädgårdar eller spridd med utkast till vägkanter, skräphögar och liknande. Merparten av uppgifterna avser bondpion P. ×festiva eller luktpion P. lactiflora. Sju rapporter anger emellertid bara släktet Paeonia; vegetativa exemplar kan ibland vara svåra att bestämma närmare.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Ett antal fynd av framför allt sterila pionplantor har rapporterats utan att belägg insamlats.