ormax

Osbeck (1788) tar upp arten under namnet Lepturus filiformis med tvekan från Landa Rågelunds strand. Trots ivrigt sökande lyckades Ahlfvengren ej finna ormaxet, men på platsen fann han en liten form av Puccinellia maritima, f. arenaria (Fr.), som möjligen kan ha varit orsaken till Osbecks förmodan (Ahlfvengren 1924).

Ormax växer närmast på tidvis översvämmade havsstrandängar i västra Skåne och i Danmark (Mossberg m fl 1992).

294 Parapholis strigosa (Dum.) C. E. Hubb.

Syn.: Lepturus filiformis auct. scand., non (Roth) Trin.

This sea-shore plant occurs along the coasts of W. and partly N. Europe. The occurrences on the Swedish west coast and on the island of Åland are casual. Furthermore, the closely related P. filiformis (Roth) C. E. Hubb. (syn.: Lepturus filiformis [Roth] Trin.) is mapped. It grows mainly on the Mediterranean coasts and in a few places (even inland localities) farther to the east.

Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: uppgiven från ungefär lika många och till största delen samma rutor vid förra inventeringen, men förefaller ha funnits på fler lokaler i rutorna förr än nu och förr även på några lokaler kring Landskrona. Nationellt rödlistad (EN).

Ormax är ett småvuxet gräs som växer i välbetade, fuktiga strandängar. Arten förekommer i västra Medelhavsområdet och längs västra Europas kuster norrut till Danmark och sydvästra Skåne. Ett ark ur Bror Nilssons herbarium (i S) etiketterat ´Sm. Söderåkra, Södra Värn, aug. 1866. F. Fristedt´ har gett upphov till missuppfattningen att arten har funnits i Småland (t.ex. publicerad från landskapet av Karlsson 1998). Etiketten är inte original utan omskriven av B. Nilsson. Arket är samlat vid Landskrona i Skåne, något som framgår av talrika dubbletter med bevarad originaletikett.

Tillfällig, finns närmast bofast vid Öresunds stränder. Ej funnen under inventeringen.