nätvide

Först uppgiven av Sjöstrand (1833): "Visade sig först vid Skarffjellet, framgick sedan åt Sylfjellet". Fyndet är belagt i UPS.

592 Salix reticulata L.

Within this arctic-montane species a few lower taxa are distinguished, e.g. subsp. orbicularis (Anderss.) Flod. in NE. Asia and northwestern N. America (mapped separately). European fossil records of interglacial and of Wurm-glacial-late-glacial age outside the recent area are marked on the map (cf. Tralau in Ark. Bot., K. Vet. Ak., Stockh., 5/1963, map p. 556). This species belongs to the circumpolar plants (Hultén, Circumpol. II, p. 48 and map 39). Cf. also Meusel et al. 1965, map p. 113.

Dioikt, mattbildande ris med strödda blad. Grenarna kryper delvis i jorden, delvis ovanpå. Bladen är runda eller ovala, upp till 3 cm långa, med nedvikt kant. De är ovan mörkgröna, närmast kala, med nedsänkta (“ingraverade”) nerver, under nästan vita, mer eller mindre håriga, med tydligt kontrasterande, upphöjda nerver. Huvudnerverna är bågformade, medan de finare nerverna bildar ett nätlikt mönster. Honplantor har “hängen” på upprättstående skaft, med ludna videkapslar (päronformade med stiftrest i spetsen; klyvs vid mognaden i två och blottar hårpenselförsedda frön).

Nätvide kan i fjällen ses på många typer av kalkhaltig mark, i övre skogslandet är den sällsynt i rikkärr.

Förväxlingsrisk:
Dvärgvide har glänsande, plastartade blad som ej är vitaktiga under.
Ullvide (Salix lanata) är det enda övriga vide i fjällen som har rundade, håriga blad. Den är vanligen en grovgrenig, upprätt buske, men unga ex kan krypa. Bladen är större, tjockt ullhåriga på båda sidorna, och saknar nätlika nerver.
Fjällsippa, ett annat mattbildande ris med vita bladundersidor, växer mycket ofta med nätvide, men har blad med rundade, iögonfallande tänder.