Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2011-04-30
Taxasida
lundviva
Primula elatior
(L.) Hill
lundviva är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Översikt
Översikt
lundviva är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- lundviva
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Primula elatior
Vetenskapligt namn, fullständig form
Primula elatior (L.) Hill
Svenskt namn
lundviva
norwegianBokmal
hagenøkleblom
norwegianNynorsk
hagenøkleblom
Finskt namn
etelänkevätesikko
finlandSwedish
lundviva
Danskt namn
Fladkravet kodriver
Foton
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Prydnadsväxt.
Atlas of North European vascular plants
Hultén & Fries 1986
1466 Primula elatior (L.) Hill
This species is mainly restricted to C. and partly S. Europe, where four subspecies are distinguished according to Fl. Eur. 3/1972, p. 16, all occurring within the area of subsp. elatior. In additon subsp. pallasii (Lehm.) W. W. Sm. & Torr. occurs in Caucasus, C. Ural and C. Asiatic mountains. Cf. also Meusel et al. 1978 map p. 336.
Hallands Flora
Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.
Växten fanns kvar 1994, men nu allt mer ”uppblandad” genom korsning med gullviva P. veris (TE).
Ursprungliga lundviveförekomster finns närmast i Skåne och Danmark.
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: gammal och bofast men även någon gång odlad som prydnadsväxt och då lätt förvildad. Med tanke på den märkliga utbredningen sannolikt inkommen i relativt sen tid, möjligen ursprungligen avsiktligt införd till herrgården i Öved, men detta är omöjligt att säkert veta; i vart fall på plats före 1749.
Förändring och hot: bortsett från de förvildade förekomsterna har lokalantalet hållit sig konstant sedan förra inventeringen, dock förefaller utbredningsområdets storlek i trakten av Öved att ha krympt något. Inom det aktuella området är dock lundviva ännu mycket allmän och den totala populationsstorleken torde uppgå till 10 000-tal. Då nästan alla 1800-talsuppgifter endast anger lokalen som ”Öved” är det svårt att klarlägga utbredningen i äldre tid, dock finns inga äldre uppgifter om spontana förekomster utanför det nuvarande utbredningsområdet i denna trakt. Förekomsten vid Västra Ringsjön förefaller vara spontan men utgörs av en mycket begränsad och måhända nyetablerad population som först upptäcktes 2004 (TTy 2004). Övriga förekomster är däremot med säkerhet förvidade från odling. Nationellt rödlistad (VU) och regionalt fridlyst.
Förändring och hot: bortsett från de förvildade förekomsterna har lokalantalet hållit sig konstant sedan förra inventeringen, dock förefaller utbredningsområdets storlek i trakten av Öved att ha krympt något. Inom det aktuella området är dock lundviva ännu mycket allmän och den totala populationsstorleken torde uppgå till 10 000-tal. Då nästan alla 1800-talsuppgifter endast anger lokalen som ”Öved” är det svårt att klarlägga utbredningen i äldre tid, dock finns inga äldre uppgifter om spontana förekomster utanför det nuvarande utbredningsområdet i denna trakt. Förekomsten vid Västra Ringsjön förefaller vara spontan men utgörs av en mycket begränsad och måhända nyetablerad population som först upptäcktes 2004 (TTy 2004). Övriga förekomster är däremot med säkerhet förvidade från odling. Nationellt rödlistad (VU) och regionalt fridlyst.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Lundviva har en stor utbredning i centrala Europa och räknas som ursprunglig i södra Skåne. Längre norrut odlas arten för sina vackra blommor, som är större och blekare än gullvivans P. veris. Som spontan växer den på mulljord i öppen lövskog, och som förvildad verkar den i Småland att trivas bäst i parkområden och hasselsnår.
Funnen i 12 rutor; tidigare uppgifter från 1 ruta. Arten har säkert inte alltid noterats under inventeringen. – Förvildad; bofast i Älmhult Härlunda och Stenbrohult samt Kalmar Halltorp och Åby Björnö, i övrigt sannolikt tillfällig.
Lundvivan betecknas som sårbar på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005). Rödlistningen gäller väl närmast de spontana förekomsterna i södra Skåne.
Funnen i 12 rutor; tidigare uppgifter från 1 ruta. Arten har säkert inte alltid noterats under inventeringen. – Förvildad; bofast i Älmhult Härlunda och Stenbrohult samt Kalmar Halltorp och Åby Björnö, i övrigt sannolikt tillfällig.
Lundvivan betecknas som sårbar på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005). Rödlistningen gäller väl närmast de spontana förekomsterna i södra Skåne.
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Lundviva växer sällsynt i Skåne. Den odlas ibland och de öländska fynden härstammar från odling. På primärlokalen i S. Möckleby sn har arten en längre kontinuitet och växer där till synes i naturlig miljö. Fynd utan belägg kan i stället vara hybriden trädgårdsviva P. × polyantha.
Tillfälligt utkommen och kvarstående.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Landeberg (ms 1811): ”V.[äxer] vild i Trägårdar” (jfr Johansson 2010). I tryck hos Gotlands Botaniska Förening (1994) i Förteckning över Gotlands kärlväxter, men denna uppgift dementerades hos Johansson & Larsson (1997), där formerna med viss tvekan fördes till trädgårdsviva P. ×polyantha. Även samlad i Gammelgarn, där vilda plantor skulle ha inflyttats i skolans trädgård 1911 (J.N. Aurén i S, belägg ej kontrollerat), samt från Visby 1922 (SNS i VI), men det exemplaret kan ha varit odlat.
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Odlad prydnadsväxt, tillfälligt utkommen.
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Prydnadsväxt, bofast och troligen ursprunglig i Skåne. Kvarstående eller kanske förvildad på 2 lokaler i 2 rutor.
Upplands flora
Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Flerårig ört med svensk utbredning inom ett mycket begränsat område i Skåne. Förekommer odlad som prydnadsväxt och tidigare även som medicinalväxt. Förvildas antingen med trädgårdsavfall eller som kvarstående efter upphörd odling. Rödlistad som vildväxande. 8 kartblad, 8 kvadranter.
Hälsinglands flora
Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Vi känner två gamla och ett nytt fynd av lundviva, alla vid gård eller i vägkant.