Taxasida

knipparv

Cerastium glomeratum

Thuill.

knipparv är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Torbjorn Tyler
Översikt
Översikt

knipparv är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • knipparv
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Cerastium glomeratum
Vetenskapligt namn, fullständig form
Cerastium glomeratum Thuill.
Svenskt namn
knipparv
icelandic
Hnoðafræhyrna
norwegianBokmal
veiarve
norwegianNynorsk
vegarve
Finskt namn
sykeröhärkki
finlandSwedish
knipparv
Danskt namn
Opret hønsetarm
Foton
Torbjorn Tyler
norra industriområdet i Höör socken 2022-05-14
Thomas Gunnarsson
Ekerumsbadet,Högsrum,Borgholm 2019-05-29
Thomas Gunnarsson
Folkhögskolan,Torslunda,Mörbylånga 2020-10-21
Thomas Gunnarsson
Kalkstad österut,Torslunda,Mörbylånga 2009-05-17
Thomas Gunnarsson
Kalkstad österut,Torslunda,Mörbylånga 2009-05-17
Patrik Engström
Nymölla 2024-05-10
Patrik Engström
Nymölla 2024-05-10
Patrik Engström
Nymölla 2024-05-10
Patrik Engström
Björkenabben 2024-05-09
Torbjorn Tyler
norra industriområdet i Höör socken 2022-05-14
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2014-05-30
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

750 Cerastium glomeratum Thuill.

Syn.: C. viscosum auct.

This widespread species probably originates from Europe. It has been spread by man to N. Europe and to large areas of N. America and other parts of the world. With its present distribution it belongs to the circumpolar plants (Hultén, Circumpol. Il, p. 206 and map 197).

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Knipparv är en gammal, kulturberoende art. Den är ettårig och växer främst på gårdsplaner och åkervägar med gles växtlighet, gärna där marken är något gödslad av lövförna. Andra typiska och ganska vanliga ståndorter är park- och trädgårdsrabatter, gräsmattor samt tramp- och körspår i fuktiga betesvallar och naturbetesmarker.

Arten har sannolikt ökat något i utbredning och frekvens under 1900-talet.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Troligen oavsiktligt införd i äldre tid, möjligen obeständig men sporadiskt fortlevande genom upprepad tillförsel av frön utifrån i sen tid. Hartman (1866) betraktade den som sälls. men ej anmärkt från norra Närke. Arten är mycket konkurrenssvag och växer i omrörd jord men förvinner snabbt vid igenväxning.

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Troligen gammal bofast art (jfr. Karlsson 2001).

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

Kulturspridd, troligen mest tillfällig. - 8(8).

Flora över Dal

Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.

Sannolikt ganska förbisedd under 1970-talet.

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

Fram till 1925 tolv lokaler, härefter blott en uppgift under 1970-talet (lokal 11).

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: ökning med mer är 75 %; delvis beroende på spridning med plantskoleväxter och gräsfröblandningar.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Knipparv växer på frisk till fuktig, mer eller mindre öppen jord, helst lätt beskuggad av lövträd. Den påträffas oftast på mark- och skogsvägar, särskilt i mittremsan, vid gårdsinfarter och på gårdsplaner samt på fästigar och vid vattenhål i betesmark. Dessutom kan man finna den i grusgropar och på utfyllnader. Sedan mitten av 1900-talet är den ett vanligt ogräs i handelsträdgårdar och har därifrån spritt sig till köksland och prydnadsträdgårdar. Ibland uppträder den i nysådda gräsmattor.
Knipparv förbigås lätt men skiljer sig tydligt från hönsarv C. fontanum ssp. vulgare genom sina korta, breda blad och korta blomskaft. Till skillnad från vårarv C. semidecandrum är den ingen vårväxt; den börjar blomma senare och fortsätter till långt in på hösten.
Funnen i 528 rutor; tidigare uppgifter från 93 rutor. Ganska vanlig på höglandet och i sydöstra Småland, i resten av landskapet ganska sällsynt; dock troligen något förbisedd. – Bofast och sannolikt gammal kulturföljeslagare.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Knipparv härstammar från Västeuropa och Medelhavsområdet och har inkommit till Norden där den är en gammal kulturföljeslagare. På Öland är den först säkert noterad i början av 1900-talet. Knipparv är kulturgynnad och växer främst på ruderatmark där näringsrik och bar jord blottläggs som nygjorda grusplaner, stentippar och jordhögar. Den är också funnen som ogräs i trädgårdar, nyanlagda gräsmattor, åkerkanter, växande mellan gatstenar, längs traktorvägar och gångstigar. Knipparv kan förekomma som ogräs i plantskolor och därifrån sprida sig till villaträdgårdar.

Knipparv har haft en tydlig expansion på Öland under de senaste decennierna. Man kan förvänta sig en fortsatt ökning av antalet lokaler då många lämpliga miljöer erbjuds i dagens landskap. De flesta fynden är gjorda i området nära Färjestaden; för övrigt är de glest spridda, främst på den södra halvan av Öland. På Stora Alvaret finns enstaka fynd från traktorvägar, övergivna bosättningar och liknande miljöer men knipparv växer inte på själva alvarmarken.

Knipparv känns igen på sina korta, breda och håriga blad samt blommor som sitter tätt samlade på korta blomskaft. Blomningstiden är utdragen eftersom plantorna kan gro från tidig vår till sen höst. Man kan därför på samma lokal hitta plantor med helt fräscha blommor medan andra är i slutet av sin livscykel.

Inkommen kulturföljeslagare, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Inkommen, tillfällig (?).
Troligen en nyintroduktion, inkommen genom jordbruket. Arten har hittats på betesmark, i åkerkanter, i sandtag och på ruderatmark.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Knipparv är kulturgynnad och växer på frisk, öppen, något näringsrik jord i väg- och dikeskanter, betesmarker, trädgårdar, på gårdsplaner, i gräsmattor, på campingplatser och liknande miljöer. Förmodligen är den förbisedd, eftersom den ofta växer på ställen där gräset slås regelbundet.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Troligen inhemsk, finns ofta tillsammans med hönsarv på störd mark på stigar i betesmarker, på markvägar, i grustag och andra kulturmarker, men även numera i anlagda gräsmattor och rabatter. Ettårig, därigenom skild från föregående, lättast att se på sensommaren, då den gulnar. Troligen förbisedd, mindre vanlig i hela landskapet. 163 lokaler i 126 rutor (15 %).

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Knipparv är en vanligen vårgroende ettårig ört. Den är kulturspridd och växer på fuktig, bar, gärna näringsrik jord på ladugårdsplaner, ägovägar och liknande lokaler. Knipparven har antagligen först kommit in med gräsfrö redan före början av 1900-talet. Den har på senare tid även börjat spridas med trädgårdsjord (barkmull) på samma sätt som ogräsformen av bergbräsma. Detta gäller t.ex. samtliga de fåtaliga nutida förekomsterna i Stockholmstrakten. Arten är förmodligen ökande.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Sällsynt i Uppland, men troligen i stor utsträckning förbisedd. 35 kartblad, 37 kvadranter.
Almq. Sällsynt och sporadisk (oftast fåtalig).
Knipparv förekommer oftast kortvarigt i gårds- och stadsmiljöer på fuktig grusmark, i nyanlagda gräsmattor och planteringar. Antagligen sprids den med jord och med växter från handelsträdgårdar. Den har även rapporterats från vägkanter och fuktiga grusvägar nära bondgårdar och på störda torrbackar.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.

Knipparv är en kulturmarksväxt som kommit in med människan. Det är dock oklart hur gammal den är i landskapet. I Gävletraktens växter 1848 uppges den förekomma flerstädes. Totalt finns tretton gamla lokalangivelser att jämföra med sex aktuella. I detta perspektiv bör arten ha minskat betydligt men utan att några särskilda orsaker framkommit.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Knipparv förekom på några ställen i Hälsingland redan på 1800-talet (Wiström 1898). De korta beskrivningarna antyder att den växte i starkt kulturpåverkade miljöer. Under hela vår inventering sågs den bara fem gånger. Ett av de senaste fynden gjordes i en handelsträdgård, och observationer på andra håll talar för att köpta plantor är en källa till spridning. Två fynd har gjorts på rivningstomter. Knipparv gror sent på våren eller på sommaren. Inga gröna delar övervintrar. Blomningen börjar på försommaren och fortsätter in i lärkens tid. Den växer även under tät vegetation med stora blad. Närbild i Natur och vegetation, sid 538.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Knipparv är en sedan gammalt känd kulturföljeslagare i landskapet. Den kan lätt förbises eller tas för hönsarv, om man inte har ögonen på de rundade bladen. Artens historia och utbredning är därför osäker då den sannolikt är förbisedd. I sen tid är den bara funnen på två lokaler, dels i en herrgårdspark i Timrå, dels på betongfundamentet till en kaj på Brämön i Njurunda. På förstnämnda lokal växer den både i gruskanter och på öppna ytor i en gräsmatta med lövfall. Säkert är den mera utbredd åtminstone i kustområdet – i inlandet däremot möjligen klimatiskt begränsad (men nyligen funnen i Östjämtland). I vissa delar av landet anses arten vara under expansion. Knipparven är en annuell som utvecklas sent.