klöveroxalis

Ej tidigare uppgiven för Dalsland.

1259 Oxalis stricta L.

This species originates from E. and C. America. It has been introduced into Europe and E. Asia. Cf. also Meusel et al. 1978, map p. 259.

Klöveroxalis är en ganska sent inkommen, kulturberoende växt som är bofast i landskapet. Den fleråriga, konkurrenssvaga arten växer främst som ogräs i trädgårdar, men man finner den också i tomtgränser, på kyrkogårdar, soptippar, industritomter och järnvägsområden. Några fynd har gjorts i havre-, korn- och ärtåkrar.

Arten är ursprunglig i östra Nordamerika och Ostasien. Den är inkommen med trädgårdsprodukter och omkring sekelskiftet även som förorening i tyskt klöver- och gräsfrö (Karlsson 1989). Från Sverige är den känd sedan början av 1800-talet.

Klöveroxalis har ökat starkt under senare hälften av 1900-talet, sannolikt som en följd av ökade transporter av jord och trädgårdsprodukter. Spridningen pågar fortfarande. Arten tenderar att få en sydvästlig utbredning i Sverige, vilket tyder på att den gynnas av ett vintermilt klimat (Karlsson 1989).

Prydnadsodlad, förvildad vid ödetomter, i trädor, rabatter, tippar och plantskolor, noterad på ett 10-tal lokaler varav flera fr.o.m. 1990-talet.

Tillfälligt inkommen i t.ex. rabatter, trottoarkanter, gårdsplaner och plantskolor, samt etablerad som ogräs.

Status: sentida invandrare som först dök upp i slottsparker där den troligen ursprungligen odlats som prydnadsväxt men snart förvildad som ogräs och nu fullt bofast. Först uppgiven 1811 från Välinge (Zett det. TKa i LD) och knappt känd i odling tidigare (jfr KLun 2007).
Förändring och hot: ökning med mer än 75 %.
Kommentar: B, granskare TKa och KAO.

O. europaea; klöversyra
Klöveroxalis anses vara ursprunglig i Nordamerika och östra Asien. I Sverige och Småland uppträder den framför allt som trädgårdsogräs och kan som sådant bli ganska besvärlig: den sprider sig inte bara med frön utan också med krypande jordstammar. Arten har ökat starkt under 1900-talets senare del. Troligen sprids den framför allt med växtmaterial från handelsträdgårdar, där den är ganska vanlig som ogräs.

Mera sällan uppträder klöveroxalis på gator och vägkanter, på soptippar och utkasthögar samt på jordupplag. En gång är den sedd i fuktig lövblandskog utmed stig: Hylte Femsjö Nabba 400 m VSV till SV den östra gården (5C1j 2218) 1988 (BO ThK EbW DgE, belägg i S). Ett par fynd har gjorts i åkrar (Oskarshamn Döderhult och Värnamo Värnamo), vilket indikerar att arten tidigare spritts med utsäde. En enda gång har den kommit in med barlast (se primäruppgifter).

Arten föredrar lätt skuggiga miljöer samt relativt näringsrik och inte alltför torr jord.

Klöveroxalis härstammar från Nordamerika och delar av Asien. Det är ett ganska vanligt och besvärligt ogräs i handelsträdgårdar och kan därifrån genom försålda plantor sprida sig till privata trädgårdar. Klöveroxalis är funnen som ogräs i rabatter och planteringar, på grusplaner, jordhögar och trädgårdstippar. Vid några tillfällen är den rapporterad i sin röda form. Förekomsterna är av tillfällig natur men i området vid Lilla Frö, Vickleby sn, har det hållit sig kvar som åkerogräs i över 50 år varför den bedöms som bofast.

Klöveroxalis är främst funnen i området runt Färjestaden. Även norrut i Högby sn finns en del fynd. Utbredningen visar till viss del hur flitiga inventerarna varit med att besöka jordtippar och offentliga rabatter inom sina rutor. På något ställe har växten hållit sig kvar en tid i rabatter som vid Folkhögskolan i Skogsby, Torslunda sn, där den noterats 2007–2019.

Gulblommiga oxalisar kan vara knepiga att skilja åt. Krypoxalis O. corniculata känns igen på sina rotslående utlöpare och stiplerna som är breda och avhuggna. Klöveroxalis och prärieoxalis O. dillenii liknar varandra; båda saknar rotslående utlöpare och stiplerna är smala eller obefintliga. Fruktskaften hos klöveroxalis är upprätta och de vegetativa delarna har både genomskinliga, septerade hår och enkla vita. Prärieoxalis har fruktskaft som är utstående eller tillbakaböjda; de vegetativa delarna har endast vita hår.

Inkommen, bofast.

Inkommen, tillfällig.
Tillfälligt spridd med plantor och jord. Väl på plats kan klöveroxalis även sprida sig effektivt med frön. På ursprungslokalen möjligen inkommen med utsäde.

Klöveroxalis hör hemma i Nordamerika och Ostasien och har kommit in med växtmaterial och trädgårdsprodukter under 1800-talet. Den påträffas i trädgårdar, på kyrkogårdar, på grusgångar och gator, på jordhögar och vägkanter samt sällan som ogräs i åkrar. Harald Fries (1945) påpekar att arten spritt sig starkt de senaste 10 åren (alltså mitten av förra seklet) och ökningen har sedan fortsatt.

Klöversyran är ett sent inkommet flerårigt ogräs som sprider sig med underjordiska utlöpare i rabatter, trädgårdsland och på städernas gator. Den tycks huvudsakligen vara spridd med plantskoleprodukter och blomsterfrö och har ökat under 1900-talet.

Nordamerika, östra Asien. I Sverige spridd i Götaland och Svealand.

Vi känner ett par gamla fynd av klöveroxalis på barlast, från samma lokal, och har hittat den tre gånger i senare tid.