Taxasida

klöveroxalis

Oxalis stricta

L.

klöveroxalis är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Nicklas Strömberg
Översikt
Översikt

klöveroxalis är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • klöveroxalis
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Oxalis stricta
Vetenskapligt namn, fullständig form
Oxalis stricta L.
Svenskt namn
klöveroxalis
icelandic
Akursmæra
norwegianBokmal
stivgjøkesyre
norwegianNynorsk
stivgaukesyre
Finskt namn
pystykäenkaali
finlandSwedish
klöversyra
Danskt namn
Rank surkløver
Foton
Nicklas Strömberg
Hästholmen, Ög 2008-05-25
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2015-08-15
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Flora över Dal

Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.

Ej tidigare uppgiven för Dalsland.

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

1259 Oxalis stricta L.

This species originates from E. and C. America. It has been introduced into Europe and E. Asia. Cf. also Meusel et al. 1978, map p. 259.

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Klöveroxalis är en ganska sent inkommen, kulturberoende växt som är bofast i landskapet. Den fleråriga, konkurrenssvaga arten växer främst som ogräs i trädgårdar, men man finner den också i tomtgränser, på kyrkogårdar, soptippar, industritomter och järnvägsområden. Några fynd har gjorts i havre-, korn- och ärtåkrar.

Arten är ursprunglig i östra Nordamerika och Ostasien. Den är inkommen med trädgårdsprodukter och omkring sekelskiftet även som förorening i tyskt klöver- och gräsfrö (Karlsson 1989). Från Sverige är den känd sedan början av 1800-talet.

Klöveroxalis har ökat starkt under senare hälften av 1900-talet, sannolikt som en följd av ökade transporter av jord och trädgårdsprodukter. Spridningen pågar fortfarande. Arten tenderar att få en sydvästlig utbredning i Sverige, vilket tyder på att den gynnas av ett vintermilt klimat (Karlsson 1989).

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Prydnadsodlad, förvildad vid ödetomter, i trädor, rabatter, tippar och plantskolor, noterad på ett 10-tal lokaler varav flera fr.o.m. 1990-talet.

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Tillfälligt inkommen i t.ex. rabatter, trottoarkanter, gårdsplaner och plantskolor, samt etablerad som ogräs.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

Status: sentida invandrare som först dök upp i slottsparker där den troligen ursprungligen odlats som prydnadsväxt men snart förvildad som ogräs och nu fullt bofast. Först uppgiven 1811 från Välinge (Zett det. TKa i LD) och knappt känd i odling tidigare (jfr KLun 2007).
Förändring och hot: ökning med mer än 75 %.
Kommentar: B, granskare TKa och KAO.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora

O. europaea; klöversyra
Klöveroxalis anses vara ursprunglig i Nordamerika och östra Asien. I Sverige och Småland uppträder den framför allt som trädgårdsogräs och kan som sådant bli ganska besvärlig: den sprider sig inte bara med frön utan också med krypande jordstammar. Arten har ökat starkt under 1900-talets senare del. Troligen sprids den framför allt med växtmaterial från handelsträdgårdar, där den är ganska vanlig som ogräs.

Mera sällan uppträder klöveroxalis på gator och vägkanter, på soptippar och utkasthögar samt på jordupplag. En gång är den sedd i fuktig lövblandskog utmed stig: Hylte Femsjö Nabba 400 m VSV till SV den östra gården (5C1j 2218) 1988 (BO ThK EbW DgE, belägg i S). Ett par fynd har gjorts i åkrar (Oskarshamn Döderhult och Värnamo Värnamo), vilket indikerar att arten tidigare spritts med utsäde. En enda gång har den kommit in med barlast (se primäruppgifter).

Arten föredrar lätt skuggiga miljöer samt relativt näringsrik och inte alltför torr jord.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Klöveroxalis härstammar från Nordamerika och delar av Asien. Det är ett ganska vanligt och besvärligt ogräs i handelsträdgårdar och kan därifrån genom försålda plantor sprida sig till privata trädgårdar. Klöveroxalis är funnen som ogräs i rabatter och planteringar, på grusplaner, jordhögar och trädgårdstippar. Vid några tillfällen är den rapporterad i sin röda form. Förekomsterna är av tillfällig natur men i området vid Lilla Frö, Vickleby sn, har det hållit sig kvar som åkerogräs i över 50 år varför den bedöms som bofast.

Klöveroxalis är främst funnen i området runt Färjestaden. Även norrut i Högby sn finns en del fynd. Utbredningen visar till viss del hur flitiga inventerarna varit med att besöka jordtippar och offentliga rabatter inom sina rutor. På något ställe har växten hållit sig kvar en tid i rabatter som vid Folkhögskolan i Skogsby, Torslunda sn, där den noterats 2007–2019.

Gulblommiga oxalisar kan vara knepiga att skilja åt. Krypoxalis O. corniculata känns igen på sina rotslående utlöpare och stiplerna som är breda och avhuggna. Klöveroxalis och prärieoxalis O. dillenii liknar varandra; båda saknar rotslående utlöpare och stiplerna är smala eller obefintliga. Fruktskaften hos klöveroxalis är upprätta och de vegetativa delarna har både genomskinliga, septerade hår och enkla vita. Prärieoxalis har fruktskaft som är utstående eller tillbakaböjda; de vegetativa delarna har endast vita hår.

Inkommen, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Inkommen, tillfällig.
Tillfälligt spridd med plantor och jord. Väl på plats kan klöveroxalis även sprida sig effektivt med frön. På ursprungslokalen möjligen inkommen med utsäde.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Klöveroxalis hör hemma i Nordamerika och Ostasien och har kommit in med växtmaterial och trädgårdsprodukter under 1800-talet. Den påträffas i trädgårdar, på kyrkogårdar, på grusgångar och gator, på jordhögar och vägkanter samt sällan som ogräs i åkrar. Harald Fries (1945) påpekar att arten spritt sig starkt de senaste 10 åren (alltså mitten av förra seklet) och ökningen har sedan fortsatt.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Inkommen från östra Nordamerika och Östasien, växer som ogräs i trädgårdar, på tippar och upplag samt sällsynt i åkrar. Ganska konkurrenssvag. verkar vara under spridning. Mindre vanlig i Göteborgstrakten och i västra Sjuhäradsbygden, sällsynt i övrigt. 109 lokaler i 76 rutor (9 %).

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Klöversyran är ett sent inkommet flerårigt ogräs som sprider sig med underjordiska utlöpare i rabatter, trädgårdsland och på städernas gator. Den tycks huvudsakligen vara spridd med plantskoleprodukter och blomsterfrö och har ökat under 1900-talet.

Nordamerika, östra Asien. I Sverige spridd i Götaland och Svealand.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Inhemsk i Nordamerika och Ostasien. Odlas som prydnadsväxt, som förvildas och sprids till trädgårdar och annan kulturmark. Tidigare är klöveroxalis funnen flerstädes i trädgårdar, särskilt i Stockholm, där arten påträffats sporadiskt under 1840–1920-talet (Almquist 1929) och i Uppsala några gånger i trädgårdar, på skräp- och avstjälpningsplatser (Almquist 1965). 37 kartblad, 42 kvadranter.
Almq. Sällsynt, knappt stationär.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Trädgårdsogräs som sprids från handelsträdgårdar och som ökat starkt under 1900-talet. Arten har dock bara noterats från sex lokaler under inventeringen. To, Hofors gamla soptipp, trädgårdsavfall, rikligt 1990 (Risberg 2008); Va, Forsbacka, väg till fd Meijsters gård, trädgårdsavfall 2000 (BHE); Forsbacka, Ringvägen 35, i potatisland 2011 (BHE); , Gävle, S Kansligatan 26, gårdsrabatt, 1 ex 1994 (BNO); Brunnsgatan 78, innergård 1998 (GNI); Lexe, cykelbana i kant mot villahäck 2007 och senare (PST).

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Vi känner ett par gamla fynd av klöveroxalis på barlast, från samma lokal, och har hittat den tre gånger i senare tid.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Klöveroxalis är funnen som ogräs i en trädgård, troligen inkommen med inköpt växtmaterial. Dessutom några tidigare – obelagda – fynd på barlast.