Thomas Gunnarsson
Segerstad västerut,Segerstad,Mörbylånga 2016-07-25
Taxasida
kardvädd
Dipsacus fullonum
L.
kardvädd är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Thomas Gunnarsson
Översikt
Översikt
kardvädd är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- kardvädd
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Dipsacus fullonum
Vetenskapligt namn, fullständig form
Dipsacus fullonum L.
Svenskt namn
kardvädd
norwegianBokmal
kardeborre
norwegianNynorsk
kardeborre
Danskt namn
Gærde-kartebolle
Foton
Thomas Gunnarsson
Albrunna västerut,Södra Möckleby,Mörbylånga 2019-06-23
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2011-08-14
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Odlad som prydnadsväxt och tillfälligt förvildad, samt även inkommen på ruderatmarker såsom utfyllnadsmarker och tippar.
Hallands Flora
Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.
Kardvädd är en tvåårig, mycket högvuxen art som växer, vanligen enstaka eller i några få exemplar, i väg- och dikeskanter samt på ruderatmark. Växten, som är ursprunglig i bl a stora delar av Europa, norra Afrika och västra Asien, är dels oavsiktligt införd, dels odlad i trädgårdar, varifrån den emellanåt förvildas tillfälligt. Den första svenska litteraturuppgiften är från 1870.
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Läke- och prydnadsväxt, förvildad i Sverige sedan 1880-talet, åtminstone under senare tid genom fågelfrön.
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: åtminstone numera ganska sällan odlad prydnads- och nyttoväxt, därtill troligen ofrivilligt införd som adventivväxt med bland annat fågelfrö; ofta självförökad och sammantaget att betrakta som bofast i landskapet även om enskilda förekomster oftast är relativt obeständiga. Först uppgiven 1917 från Landskrona (FHAn i LD), men odlad redan under 1400-talet (KLun 2007).
Förändring och hot: först i senaste tid etablerad och bofast.
Förändring och hot: först i senaste tid etablerad och bofast.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Kardvädd, som är ursprunglig i bl.a. västra och mellersta Europa, odlas som prydnadsväxt. Den har ibland spritt sig från trädgårdar, och dessutom har den kommit in med frövaror. Arten är funnen på tomtmark, tippar, vägkanter, jordhögar och utfyllnader. I regel rör det sig om enstaka exemplar.
Funnen i 31 rutor; tidigare uppgifter från 4 rutor. Bortsett från en viss anhopning kring Kalmar Kalmar är fynden regellöst spridda. – Tillfällig.
Funnen i 31 rutor; tidigare uppgifter från 4 rutor. Bortsett från en viss anhopning kring Kalmar Kalmar är fynden regellöst spridda. – Tillfällig.
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Kardvädd är ursprunglig i delar av Europa och västra Asien. Den är en tvåårig växt som sedan länge odlats i Sverige och förvildas på frisk mark som bör vara näringsrik och gärna får vara kalkrik. Kardvädd kan även ingå i fågelfröblandningar. På Öland växer kardvädd främst på ruderatmarker som jordtippar, gamla stenbrott och vid avfallsanläggningar. Några gånger är den noterad från steniga havsstränder och betesmarker.
Utbredningen är koncentrerad till de större tätorterna Färjestaden och Mörbylånga med spridda fynd på övriga Öland. Kardvädd har en tydlig expansion på Öland och får idag betecknas som bofast i landskapet även om den ofta är obeständig på sina växtplatser.
Inkommen och kulturflykting, bofast.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Förvildad, tillfällig.
Odlad tvåårig art som har hittats i vägkanter nära hus, på ruderatlikt hästbete samt som utkast på soptippar och skräphögar samt i sandtag och grustag. Någon gång spridd till sandstrand. Frösprider sig lätt vid odling i trädgårdar, men förekomster i naturlig miljö förefaller inte bli särskilt långvariga (Johansson & Larsson 1997).
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Kardvädd är en ganska sällan odlad prydnadsväxt, som sprids från trädgårdar men också från fågelfröblandningar. Den självsår sig ganska lätt och kan finnas kvar på en lokal i åtskilliga år. Man finner den på jordhögar, utfyllnader, vägkanter och i ruderatmark.
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Tillfällig, från södra Europa, inkommen som skräpväxt men också odlad som prydnadsväxt och förvildad. 17 lokaler i 15 rutor.
Sörmlands flora
Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Den tvååriga kardvädden odlades förr, liksom vävarkarda för framställning av kardor i väverierna. Numera förekommer den någon gång odlad som prydnadsväxt och sprids då lätt med frö. Den är på flera håll funnen som förvildad. Arten förefaller öka i landskapet.
Europa, norra Afrika, västra Asien. I Sverige förvildad.
Upplands flora
Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Förekommer vildväxande söderut på kontinenten från västra och centrala Europa österut till Iran och söderut till Nordafrika. Arten är tvåårig och odlas som prydnadsväxt och eternell. Den sprider sig lätt i och utanför trädgårdar och med avfall i utkast och påträffas sällsynt i skräpmarker, tippmiljöer och i närheten av tidigare odling. 34 kartblad, 40 kvadranter.
Gästriklands flora
Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Tillfälligt inkommen. Gä, Fredriksskans 1919 (Ahlner 1929, belägg i S).
Hälsinglands flora
Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Ett fynd av kardvädd finns rapporterat: