Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Kartprick vid Vätterns norra spets (Hultén 1971). Belägg ej funnet, avses Västergötland?
Taxasida
kålsenap
Erucastrum gallicum
(Willd.) O. E. Schulz
kålsenap är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Översikt
Översikt
kålsenap är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- kålsenap
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Erucastrum gallicum
Vetenskapligt namn, fullständig form
Erucastrum gallicum (Willd.) O. E. Schulz
Svenskt namn
kålsenap
icelandic
Hundakál
norwegianBokmal
svinesennep
norwegianNynorsk
svinesennep
Finskt namn
kaalisinappi
finlandSwedish
kålsenap
Danskt namn
Svinesennep
Foton
Inga foton finns för detta taxon.
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Ångermanlands flora
Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.
Bangård, tillfällig. - 1 (1).
Hallands Flora
Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.
En tillfällig förekomst av en art som hör hemma i västra och mellersta Europa. Den är känd från Sverige sedan 1846.
Sörmlands flora
Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Kålsenap är en ettårig art som växer på jordhögar och andra skräpplatser. På några lokaler har den frösått sig under flera år.
Sydvästeuropa. I Sverige tillfällig.
Västmanlands Flora
Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.
1; Västerås Hamnen, 1 ex. 1926 (WOLL. 1930; VÄ). 1948 (Edvard Alvén). - Efemerofyt. Xenofyt. Inkommen med ballast?
Atlas of North European vascular plants
Hultén & Fries 1986
993 Erucastrum gallicum (Willd.) Schulz
Syn.: E. pollichii Schimp. & Spenn.
This species originates from C. Europe and has spread as a weed to the British Isles, Fennoscandia and N. America. For a world map of Erucastrum taxa, see Meusel et al. 1965, map p. 175.
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: adventivväxt inkommen med sjötransporter; på några lokaler långvarigt etablerad och bofast men har aldrig uppnått någon vidare spridning. Först uppgiven 1917 från Malmö (Blom i LD). På Klagshamns udde bofast mellan 1931 och 1991 (BHy i LD etc.), i Ystads hamn mellan 1920 och 1948 (CSan i LD etc.) och i Åhus mellan 1920 och 1962 (PTuf 1933 etc.).
Förändring och hot: har aldrig varit känd från mer än enstaka lokaler och nu kanske försvunnen som bofast.
Förändring och hot: har aldrig varit känd från mer än enstaka lokaler och nu kanske försvunnen som bofast.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Kålsenap anses vara spontan i västra Mellaneuropa och Pyrenéerna, men den har spritts med kulturen till Nordamerika och till en stor del av Europa. Till Norden har den bland annat kommit med barlast (bland annat primärfyndet, vid Gävle, Hylander 1971), vallfrö (bland annat till Tåkern, den mest kända svenska lokalen, Milberg 1991) och med fransk, tysk och nordamerikansk spannmål (Suominen 1979). Hur kålsenapen kommit till de småländska lokalerna är inte känt.
Funnen i 3 rutor, tisigare uppgifter från 4 rutor. Mycket sällsynt. – Sen inkomling. Arten har uppträtt under en femtioårsperiod i Tranås Säby vilket motiverar att den betraktas som bofast; förmodligen finns det en lokal fröbank.
Funnen i 3 rutor, tisigare uppgifter från 4 rutor. Mycket sällsynt. – Sen inkomling. Arten har uppträtt under en femtioårsperiod i Tranås Säby vilket motiverar att den betraktas som bofast; förmodligen finns det en lokal fröbank.
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Kålsenap är ursprunglig i sydvästra Europa och har därifrån spridit sig till övriga Europa och Nordamerika. Den är inkommen till Sverige som förorening i vallfrö, med importerad säd och som barlast. På Öland är den endast funnen vid ett tillfälle. Det var Erik Sjögren som 1948 fann en ganska stor population på frisk mark nära banvallen, strax norr om järnvägsstationen i Vickleby. Kålsenap försvann från lokalen efter ett par år. Hade den spridit sig via järnvägen eller inkommit som ogräs i närbelägna åkrar? Hur fyndet av kålsenap gick till samt några andra ovanliga arter och deras förekomst i socknen drygt 50 år senare beskrivs i en artikel (Sjögren 2006).
Inkommen, tillfällig.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Inkommen, tillfällig. Utgången.
Troligen inkommen med sjöfarten.
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Kålsenap har i sen tid kommit in med sjötransporter och frövaror och har bitit sig fast i Öckerö kommun, där den då och då dyker upp på vägkanter, grusplaner och liknande ställen när jorden rörs om.
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Sentida inkomling från Central- och Sydvästeuropa. I Hönsäters hamn, där den setts under flera år, växer den på öppen, något fuktig grusmark; i övrigt tillfällig i hamnar, kring gårdar och på annan kulturmark. Nationellt hotad art (EN starkt hotad). Mycket sällsynt. 6 lokaler i 6 rutor.
Upplands flora
Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Inkommen till Sverige under 1800-talet; mycket sällsynt i Uppland. 6 kartblad, 7 kvadranter.
Almq. Tillfälligt adventiv.
Kålsenap har mestadels tillfälliga förekomster på skräpmark och tippar. Den kan uppträda på schaktmassor och utfyllnader i samband med byggnation och tycks ha en rik och långlivad fröbank.
Almq. Tillfälligt adventiv.
Kålsenap har mestadels tillfälliga förekomster på skräpmark och tippar. Den kan uppträda på schaktmassor och utfyllnader i samband med byggnation och tycks ha en rik och långlivad fröbank.
Gästriklands flora
Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Tillfälligt inkommen. Gä, hamnen 1843 (Hartman 1848), 1844 (RHn i UPS); Näringen 1925–29 (SAh i S och UPS, Ahlner 1929); Fredriksskans 1928 (belägg ur E Walls herb i S). Gävle hamn uppges även i Hartmans Excursionsflora (1846) vilket är den tidigast publicerade uppgiften från Sverige enl Hylander (1971).
Medelpads flora
Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Ett fynd på skräpmark som uppkommit efter en snötipp. Förr funnen på barlast.