hybridalm

(U. glabra × minor)
Status: odlad som prydnadsträd, men troligen även någon gång spontant uppkommen; såväl vegetativt spridd med rotskott som fröspridd (åtm. vissa kloner är fertila; ANil 1980) och härigenom bofast.
Förändring och hot: okänt, men tidigare föga uppmärksammad i landskapet.
Kommentar: B, granskare KAO och SSp; starkt variabel och någon uppgift kan avse snarlika utländska taxa i detta på kontinenten taxonomiskt mycket besvärliga släkte.

Hybridalm, korsningen mellan skogsalm U. glabra och lundalm U. minor, odlas i parker och som vägkantsträd men kan även uppstå spontant där föräldrarna möts. Vissa hybrider är dessutom fertila varför återkorsningar kan ske. Det finns ett äldre belägg som är godkänt inom projekt Flora Nordica (Jonsell 2000), trädet i fråga förefaller vara odlat. I samma referens uppges att hybriden uppstått spontant i Torslunda men några belägg eller ytterligare uppgifter har inte gått att få fram. Under inventeringen har misstänkta hybridalmar hittats på några lokaler men om de verkligen är hybrider har inte fullt ut kunnat säkerställas. De flesta hybridalmar är idag troligen döda och nedtagna varför den kan vara utgången från Öland.

Spontant uppkommen hybrid och kulturflykting, tillfällig.

Spontan hybrid, även förvildad, bofast.
I regel enstaka träd i lövskog, bryn och lövridåer, kulturpåverkad mark vid vägar och stigar; även odlingsrest i parker och planteringar. Ofta svår att skilja från skogsalm eller lundalm. Johansson avgränsade hybriden snävare än man gör i dag. Belägg som han samlade 1914–16 som hybridalm finns från följande lokaler (beläggen i S är bestämda av P. Uotila 1995–96):

Johansson (1921) beskrev även variationen inom skogsalm och lundalm, men en del av hans material har senare bedömts vara hybridalm:

År 1978 uppmärksammades hybridalm på nytt av A. Nilsson, som bl.a. rapporterade hybridalm från dåvarande busstationen (f.d. järnvägsstationen) i Visby samt från Lärbro kyrkogård (Nilsson 1980). Under vår inventeringsperiod har hybridalm rapporterats från 23 km²-rutor. Den kan dock ha förbisetts vid Projekt Gotlands floras inventeringar, eftersom den kan vara svår att skilja ut från föräldraarterna. Att den är noterad från tre provrutor antyder att den kanske inte är helt sällsynt. De flesta förekomsterna är troligen spontana hybrider, men kulturflyktingar och odlad hybridalm har också påträffats.