Patrik Engström
Eldgarnsö, Ekerö kommun 2013-07-21
Taxasida
humlesuga
Betonica officinalis
L.
humlesuga är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt
humlesuga är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- humlesuga
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Betonica officinalis
Vetenskapligt namn, fullständig form
Betonica officinalis L.
Svenskt namn
humlesuga
norwegianBokmal
betonie
norwegianNynorsk
betonie
Finskt namn
rohtopähkämö
finlandSwedish
humlesyska, läkebetonica
Danskt namn
Betonie
Foton
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2010-08-29
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2010-08-29
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2010-08-29
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Hallands Flora
Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.
På Riksmuseet finns ett ark ur herbarium Casströmii med texten: ” J. E. Forsström. Vild från Halland af Doct. Osbeck 1799.” Några andra uppgifter om vildväxande humlesuga från Halland tycks inte finnas.
I Sverige är humlesuga säkert ursprunglig endast i Skåne.
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Läkeört, känd i Europa sedan 800-talet och förvildad i Sverige från 1700-talet.
Flora över Dal
Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.
Ej tidigare publicerad från Dalsland.
Atlas of North European vascular plants
Hultén & Fries 1986
1598 Stachys officinalis (L.) Trev.
Syn.: Betonica officinalis L.
This species now occurs in most of Europe (excl. N) an adjacent parts of Africa and Asia. From W., C., E. and S. Europe it has been introduced as a medicinal plant into Fennoscandia and locally N. America. Cf. also Meusel et al. 1978, map p. 374.
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
(läkebetonika)
Status: gammal och bofast, men särskilt under medeltiden allmänt odlad som medicinalväxt (senare någon gång som prydnadsväxt) varför många (eller alla?) förekomster kan vara ursprungligen förvildade. Uppgiven från Stehag redan 1534 (CPed 1534) vilket är den äldsta publicerade lokaluppgiften för någon växt i Skåne. Vid Stehag förekommer humlesuga ännu 1 km NV Värlingegården (2C9j3934, HLa inv.), men är här numera starkt trängd av uppväxande planterad granskog (se vidare HLa 1987).
Förändring och hot: har sedan mitten av 1800-talet haft ett tämligen konstant lokalantal pendlande mellan 5 och 10; vid 1800-talets början och dessförinnan dock sannolikt något vanligare men redan då försvinnande från många lokaler till följd av uppodling av tidigare gammal slåtterängsmark (se Lilja 1838, KAO & TTy 2001a). Förefaller dock sedan mycket länge ha haft flest lokaler i Eslövs och Svalövs kommuner. Flertalet av de nu aktuella lokalerna är kända sedan mer än 50 år och några har en dokumenterad flerhundraårig historia. Nationellt rödlistad (EN) och fridlyst.
Status: gammal och bofast, men särskilt under medeltiden allmänt odlad som medicinalväxt (senare någon gång som prydnadsväxt) varför många (eller alla?) förekomster kan vara ursprungligen förvildade. Uppgiven från Stehag redan 1534 (CPed 1534) vilket är den äldsta publicerade lokaluppgiften för någon växt i Skåne. Vid Stehag förekommer humlesuga ännu 1 km NV Värlingegården (2C9j3934, HLa inv.), men är här numera starkt trängd av uppväxande planterad granskog (se vidare HLa 1987).
Förändring och hot: har sedan mitten av 1800-talet haft ett tämligen konstant lokalantal pendlande mellan 5 och 10; vid 1800-talets början och dessförinnan dock sannolikt något vanligare men redan då försvinnande från många lokaler till följd av uppodling av tidigare gammal slåtterängsmark (se Lilja 1838, KAO & TTy 2001a). Förefaller dock sedan mycket länge ha haft flest lokaler i Eslövs och Svalövs kommuner. Flertalet av de nu aktuella lokalerna är kända sedan mer än 50 år och några har en dokumenterad flerhundraårig historia. Nationellt rödlistad (EN) och fridlyst.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Betonica officinalis; läkebetonika
Humlesugan har en stor utbredning i Europa och når norrut till Estland, men i Sverige är den med säkerhet spontan bara i sydvästra Skåne. Där växer den i örtrik, något fuktig gräsmark på kalkrik grund. Arten har några få andra svenska lokaler, till vilka den anses ha spritts med utländskt gräsfrö (Hylander 1943) eller från odling – den odlas någon gång som prydnadsväxt eller kuriosum (betraktades i äldre tid som medicinalväxt). I Jönköping var den nog förvildad. Bakgrunden till förekomsten i Växjö Växjö (se lokalförteckningen) är inte känd, men på 1880-talet samlades även ett ex i ´Växjö botaniska trädgård´ (C. J. Johansson i UPS).
Funnen i 1 ruta; tidigare uppgifter från 3 rutor. – Tillfällig; troligen förvildad.
Humlesuga betecknas som starkt hotad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005). De småländska förekomsterna är knappast av intresse ur skyddssynpunkt.
Humlesugan har en stor utbredning i Europa och når norrut till Estland, men i Sverige är den med säkerhet spontan bara i sydvästra Skåne. Där växer den i örtrik, något fuktig gräsmark på kalkrik grund. Arten har några få andra svenska lokaler, till vilka den anses ha spritts med utländskt gräsfrö (Hylander 1943) eller från odling – den odlas någon gång som prydnadsväxt eller kuriosum (betraktades i äldre tid som medicinalväxt). I Jönköping var den nog förvildad. Bakgrunden till förekomsten i Växjö Växjö (se lokalförteckningen) är inte känd, men på 1880-talet samlades även ett ex i ´Växjö botaniska trädgård´ (C. J. Johansson i UPS).
Funnen i 1 ruta; tidigare uppgifter från 3 rutor. – Tillfällig; troligen förvildad.
Humlesuga betecknas som starkt hotad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005). De småländska förekomsterna är knappast av intresse ur skyddssynpunkt.
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Humlesuga är en gammal medicinal- och prydnadsväxt som är ursprunglig i en stor del av Europa förutom längts uppe i norr. I Skåne har den funnits sedan 1500-talet. Den odlas ibland även idag och det finns två äldre belägg från Öland men inga fynd gjordes under inventeringen. Åtminstone det ena fyndet antyder ett visst mått av förvildning.
Tillfälligt utkommen.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Landeberg (ms 1811; jfr Johansson 2010): ”Betonica officinalis. Funnen af Kolmodin i Eikstad” från trädgård? Ett belägg från Visby 1923 (SNS i VI) är med stor sannolikhet från en odlad planta.
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Odlad och funnen kvarstående. Ett fynd under inventeringen.
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Prydnadsväxt eller läkeväxt, finns som inhemsk i Skåne och i större delen av Europa. Påträffad kvarstående på 2 lokaler i 2 rutor.
Sörmlands flora
Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Humlesugan är en gammal flerårig medicinalväxt som redan på 1700-talet börjat komma ur bruk. I Sörmland förmodligen odlingsrest.
Europa, Främre Asien, Nordafrika. I Sverige som vild endast i Skåne. Nationellt fridlyst sedan 1999.
Upplands flora
Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Kulturflykting, odlad som flerårig prydnadsväxt och läkeväxt. Inhemsk närmast i Skåne och söderut i Europa. Sprids med avfall från trädgårdar eller förekommer som kvarstående odlingsrest efter inplantering. Fridlyst, rödlistad. 7 kartblad, 7 kvadranter.
Almq. Ytterst sällsynt.
Almq. Ytterst sällsynt.