Taxasida

hedblomster

Helichrysum arenarium

(L.) Moench

hedblomster är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt

hedblomster är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • hedblomster
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Helichrysum arenarium
Vetenskapligt namn, fullständig form
Helichrysum arenarium (L.) Moench
Svenskt namn
hedblomster
norwegianBokmal
sandstråblom
norwegianNynorsk
sandstråblom
Danskt namn
Gul evighedsblomst
Foton
Patrik Engström
Haväng 2019-07-13
Thomas Gunnarsson
Gårdby sandhed,Gårdby,Mörbylånga 2009-06-28
Thomas Gunnarsson
Vitemölla strandbackar,Ravlunda,Simrishamn 2025-06-09
Thomas Gunnarsson
Idehultets rastplats,Algutsrum,Mörbylånga 2022-07-19
Thomas Gunnarsson
Gårdby sandhed,Gårdby,Mörbylånga 2019-07-16
Thomas Gunnarsson
Gårdby sandhed,Gårdby,Mörbylånga 2016-07-14
Thomas Gunnarsson
Gårdby sandhed,Gårdby,Mörbylånga 2016-07-14
Katarina Stenman
Kumlan NR 2022-07-04
Katarina Stenman
Kumlan NR 2022-07-04
Patrik Engström
Haväng 2019-07-13
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Sydlig växt, i Närke möjligen odlad.

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Hedblomster är en ursprunglig men kulturgynnad art. Den växer i små kolonier på torr, ljusöppen, sandig/grusig och blottad eller glesbevuxen mark - strandhedar, sandfält, torra betesbackar, vägkanter och grusiga ruderatmarker.

Hedblomstret har minskat under 1900-talet, främst genom att lokaler invaderats av högvuxna gräs eller förstörts av anläggningsarbeten. Även uppgrävning och inplantering i trädgårdar har förekommit. Arten riskerar också att plockas för torkning som eternell. Fridlyst.

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

1790 Helichrysum arenarium (L.) Moench

Syn.: Gnaphalium arenarium L.

This species occurs in C. and E. Europe and adjacent parts of Asia. It has been favoured by the clearing of dry, sandy ground. It is more markedly adventive in outlying localities. It has become less frequent in parts of the range. Thus it is reported as extinct in Estonia.

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Gammal bofast art.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: minskning med 31–45 %.
Kommentar: mer eller mindre mörkt rödblommiga former förekommer mycket sällsynt och har under inventeringen endast uppgivits från Ilstorp, 200 m NV kyrkan (2D3c2642, BSi).

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Hedblomster föredrar närings- och kalkfattig, torr sandmark och växer där främst på fläckar utan eller med sparsam annan vegetation. Liksom många andra arter med dessa anspråk uppträder den ibland i starkt kulturpräglad omgivning, t.ex. på vägkanter och banvallar. Arten är i Sverige sydlig med huvudförekomsterna i Skånes låglänta delar. Den odlas ibland som eternell, i Småland redan i början av 1800-talet (under namnet Evighets blomster i Fryele Näsbyholm, Forsander ms 1809c, ms 1810b).
På några av de småländska lokalerna, där biotopen är mager gräshed på backar eller i fornminnesområden, kan arten ha funnits mycket länge (Emmaboda Emmaboda, Gislaved Villstad, Hylte Långaryd, Ljungby Kånna). Där den växer i vägkanter eller på banvallar är den däremot säkert inkommen i sen tid (Alvesta Alvesta, Emmaboda Algutsboda, Markaryd Markaryd, Växjö Växjö), och i ett par fall har den varit förvildad (Oskarshamn Oskarshamn, Värnamo Fryele). I övriga fall går dess status inte att bedöma.
I Småland är hedblomstret nu försvunnet från alla mera naturliga lokaler utom från den i Gislaved Villstad Smålandsstenar, som samtidigt är en av artens nordligaste. Denna förekomst är därför skyddsvärd, även därför att växtplatsen utgörs av ett mycket känt fornminnesområde. Likväl kan man hysa tvivel om arten kan vara så gammal på platsen; den blev känd därifrån först 1988. Detsamma gäller den andra ´fornminnesförekomsten´ i Ljungby Kånna, varifrån hedblomstret blev omskrivet först på 1960-talet.
Funnen i 7 rutor; tidigare uppgifter från 17 rutor. Mycket sällsynt. – På några platser kanske en gammal bofast kulturföljeslagare, i andra fall inkommen i sen tid eller förvildad och då i regel tillfällig.
Hedblomster är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i de tre stora Smålandslänen.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Hedblomster har en kontinental utbredning och förekommer främst i de centrala och östra delarna av Europa. I Sverige är den fortfarande spridd i delar av Skåne även om en minskning bedöms ha skett (Tyler m.fl. 2007). För övrigt finns fynd från södra Halland, sydvästra Blekinge samt enstaka förekomster från Småland, Öland och Gotland.

Hedblomster växer solöppet, på torr och sandig mark. De flesta aktuella lokaler är betade eller slåttade sandgräshedar med glesare vegetation. Hedblomster är också funnen i kanten av ett sandtag och bredvid stigar som löper över ohävdad, sandig mark. Förr sågs arten även i sandiga ödeåkrar.

Hedblomster har haft en tydlig tillbakagång när sandiga torrängar vuxit igen, planterats med tall, exploaterats till sandtag eller bebyggts. Sandiga ödeåkrar förekommer knappast på dagens Öland. De aktuella förekomsterna hyser mindre bestånd där arten riskerar att försvinna. Lokalen vid Idehultets rastplats, Algutsrum sn, var tidigare en hårdklippt gräsmatta men numera tillåts hedblomster att gå upp och blomma rikligt. Jämfört med Sterner (1938) ses en tydlig minskning i statistiska analyser (Frescalo och Telfer).

Gammal, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Ursprunglig.
Strandnära sandhed. Hedblomster har en aktuell lokal i Silte, vilken kan överensstämma med en äldre växtplats i samma socken. Arten hotas av igenväxning p.g.a. upphört bete; lokalen betas dock av vildkaniner, vilket vissa år decimerar plantorna. Sex äldre lokaler har noterats, så hedblomster har minskat starkt på Gotland.
Hedblomster är fridlyst.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Ursprunglig, växte på öppen eller glest bevuxen, torr sandmark nära havet. Finns närmast i södra Halland och i Skåne. Utgången.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Hedblomster har uppgetts en gång i äldre tid, men dokumentationen pekar på att exemplaret fanns i ett elevherbarium, och ursprunget är osäkert:

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Förr på barlast.