hammarbytaklök

Prydnadsväxt, förvildad i Sverige från 1840-talet.

1003 Sempervivum soboliferum Sims

Syn.: Jovibarba sobolifera (Sims) Opiz

This species is restricted to C. and E. Europe. The map in Meusel et al. 1965, p. 199, shows a larger distribution in C. Russia. S of the C. European area there are several other Sempervivum species.

Hammarbytaklöken är en prydnadsväxt och betydligt senare i odling än vanlig taklök. Här och där förekommer den utplanterad och kvarstående på liknande lokaler som den. Arten anses ha spritts från Linnés Hammarby i Upp­land där den upptäcktes av Elias Fries (1842). Få rapporter har kommit in under inventeringen, men kanske är fre­kvensen underskattad på grund av att den nu, liksom förr, förväxlats med vanlig taklök.

Mellan- och Östeuropas berg. I Sverige odlad och förvil­dad.

[6]; några fynd i Skogslåglandet och på Mälarslätten, härdig i båda dessa områden. Utbredningstyp osäker.

Jovibarba globifera, J. sobolifera, Sempervivum soboliferum

Hammarbytaklök kommer från centrala och sydöstra Europa. I delar av mellersta Sverige har den odlats sedan Linnés tid, men i Småland är den nog ganska ny. Arten planteras på murar och berghällar på och nära tomtmark och sprider sig vegetativt så långt den lokala miljön tillåter.

Hammarbytaklök är ursprunglig i Schweiz och norra Italien. Arten räknas ibland till ett eget släkte, Jovibarba och det svenska namnet syftar på Linnés Hammarby.

Hammarbytaklök är ovanligare än taklök i odling, men verkar ha minst lika stor förmåga att förvilda sig. De rikligaste förekomsterna finns på hällmark i västra kanten av Vickleby alvar där den bedöms väl etablerad och bofast.

Hammarbytaklök skiljer sig tydligt från "vanlig" taklök Sempervivum tectorum genom att blommorna är ljusgula och sextaliga och att den bildar rikligt med små, runda och lätt avfallande dotterrosetter.

Kulturflykting och kvarstående, bofast.

Förvildad prydnadsväxt.