Taxasida

fjällglim

Silene acaulis

(L.) Jacq.

fjällglim är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Torbjorn Tyler
Översikt
Översikt

fjällglim är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • fjällglim
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Silene acaulis
Vetenskapligt namn, fullständig form
Silene acaulis (L.) Jacq.
Svenskt namn
fjällglim
icelandic
Lambagras
norwegianBokmal
fjellsmelle
norwegianNynorsk
fjellsmelle
Finskt namn
tunturikohokki
finlandSwedish
fjällglim
Foton
Torbjorn Tyler
2018-07-20
Katarina Stenman
Krutvassröddingen, Norge 2015-07-22
Katarina Stenman
Rödingsnäset, Tärna sn 2015-07-18
Patrik Engström
Svalbard 2025-07-16
Patrik Engström
Knutshøa, Norge 2023-07-07
Patrik Engström
Ráktásjavri 2021-07-26
Patrik Engström
Nissontjårro 2011-07-29
Patrik Engström
Skierffe 2022-07-16
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Härjedalens kärlväxtflora

Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund. ISBN 91-971255-9-8.

Först uppgiven av Sjöstrand (1833): "började visa sig vid Skarffjellet, var sedan allmän i fjellen." Detta kan än i dag gälla som en acceptabel karakteristik av artens utbredning.

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

791 Silene acaulis (L.) Jacq.

This arctic-montane species is rather variable (Hultén, Amphi-atl., p. 198; Fl. Eur. 1/1964, p. 172). The population in N. America from Alaska southwards along the Rocky Mts. is distinguished as subsp. subacaulescens (Will.) Hitchc. & Maguire. The species belongs to the amphi-atlantic plants (Hultén, op. cit.). Cf. also Meusel et al. 1965, map p. 137.

NILS-arthandbok

Stefan Ericsson, SLU Umeå, Institution för skoglig resurshållning

Perenn, kuddbildande ört med täta, korta, förgrenade, uppåtriktade skott med linjära, motsatta blad. Bladen har mycket små, skarpa, utåtstående tänder (lupp!). Blommorna, som sitter ensamma på 1–5 cm långa skaft, är ca 1 cm breda, och har 5 rosa, urnupna kronblad som viker ut ur ett mörkt, sambladigt foder. Frukten är en kapsel.

Fjällglim är vanligast i kalktrakter. Den bildar fasta, svällande, mosslika, ljusgröna kuddar.

Förväxlingsrisk:
Närmast omisskännlig.
Inga andra nejlikväxter (fam. Caryophyllaceae) bildar så täta kuddar, och de som överhuvudtaget är något så när kuddbildande har vita, mindre blommor.
Purpurbräcka (Saxifraga purpurea) bildar mattor med slingrande grenar och har korta, ovala, fasta blad. Kronbladen är spetsiga och foderbladen fria.
Gullbräcka (S. aizoides) kan bilda lösa kuddar, men har gula blommor. Bladen är köttiga med tydliga tänder i kanten.
Fjällgröna (Diapensia lapponica) bildar kompaktare, hårda kuddar av blanka, läderartade blad. Blomman har 3 stödblad och vita kronblad som ej är urnupna
Vissa mossor kan på håll likna fjällglim.