Taxasida

falkmaskros

Taraxacum falcatum

Brenner

falkmaskros är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Översikt
Översikt

falkmaskros är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • falkmaskros
Taxonomi
Namn

Inga alternativa namn hittades.

Foton

Inga foton finns för detta taxon.

Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Örebro Asker Odensbacken 1936 Broddeson (S/HØl).

Asker, Bo, Götlunda, Lerbäck, Nysund.

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Funnen på 27 lokaler i 16 socknar. Aktuella fynd från två rutor.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Funnen: 1 ruta (0,1 %). Loshult, gräsmark 300 m N Blackagården (4E2a2316, BeN). Härtill kommer äldre insamlingar från Öved, Helsingborg, Allerum, Glimåkra, Ignaberga, Ystad, Brösarp, Trolle-Ljungby och Örkened (belägg i LD & S).

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Falkmaskros är känd från hela landet.
Funnen i 8 rutor; tidigare säkra uppgifter från 14 rutor. Ganska sällsynt i östra Småland, sällsynt i norra Småland.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Falkmaskros har en nordlig utbredning och går ända upp till lappmarkerna. I Riksmuseets samlingar finns belägg från 10 öländska socknar som är bekräftade/bestämda av Hans Øllgaard. Falkmaskros är eftersökt av Göran Wendt och Hans Øllgaard under 2000-talet både i Skåne och på Öland utan fynd.

Äldre av Hans Øllgaard under 2000-talet godkända belägg finns från 12 socknar (Böda, Högby, Högsrum, Långlöt, Runsten, Algutsrum, Torslunda, Vickleby, Resmo, Hulterstad, S. Möckleby och Ås).

Falkmaskros kan förväxlas med mörk tegelmaskros T. canulum. Bladflikarna är ofta krusiga och tjärfärgade i mellanrummet. Sidoflikar har en bred bas som övergår i en trådsmal, framåtsvängd yttre del.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Inga aktuella uppgifter.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Falkmaskros är under inventeringen funnen i kortvuxna gräsmarker. – Troligen förbisedd. 

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
18 socknar

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Björnlunda hembygdsgården 1973 (HRY h).
Julita Tåkenön 1993 (HRY h).
St.Malm Sörgölet 1998 (HRY h).
Svärta Labro ängar 1992 (HRY h).

Äldre fynd: Funnen i ytterligare 15 socknar

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
I Sverige funnen i alla landskap utom Halland, numera minskande, åtminstone i norr.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Falkmaskros förekommer över hela landet.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Sundsvall 1905, 1906 (C.A. Nordlander i GB och S); O om Tivoli 1905 (Collinder i S); Busbacken 1907 (C.A. Nordlander i S); högst uppe på Norra Stadsberget (K. Lundberg i S).
Skön Ortviken 1905 (Collinder i S).
Timrå Frölandsbodarna 1906 (F. Ringius i S).
Tynderö Skillinge på sand nära havet 1962 (E. Evers i GB och S samt CFL i S).
Selånger Nävsta 1907 (Collinder i S).
Stöde Kärvsta (C.A. Nordlander i GB).