bergalm

Ulmus glabra subsp. montana

(Stokes) Hyl.

bergalm är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Översikt

bergalm är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer

bergalm

Taxonomi

Klass

Ordning

Familj

Släkte

Art

Underart

Ulmus glabra subsp. montana

Namn

Vetenskapligt namn

Ulmus glabra subsp. montana

Vetenskapligt namn, fullständig form

Ulmus glabra subsp. montana (Stokes) Hyl.

Svenskt namn

bergalm

norwegianBokmal

bergalm

norwegianNynorsk

bergalm

Foton

Inga foton finns för detta taxon.

Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

[Alla av mig sedda, vildväxande almar tillhör typisk subsp. glabra. Även odlade träd i regel denna ras. Subsp. montana hittills endast känd som "Fristående planterad --- vid landsvägen nära Olofsfors gård [i Norberg)'' (LINDQVIST 1932a). Enligt Lindquist vore detta träd troligen av utländskt (skotskt) ursprung.]

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.

Troligen ursprunglig. Förekommer mest i norra Sverige framför allt i sydvända bergbranter. Mellanformer mellan underarterna är vanliga. Vid genomgången av almbelägg för Flora Nordica har P. Uotila funnit bergalmar från Västergötland. Under inventeringen har rasen tyvärr inte uppmärksammats.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala

Bergalm har två isolerade, ursprungliga lokaler i landskapet, i Liden och i Borgsjö. Båda ligger i sydlägen på kalkrik mark och med tillgång till rörligt vatten. De är kända sedan gammalt och tycks i stort sett vara oförändrade. Lokalen i Liden är begränsad till ett mindre område medan förekomsten i Borgsjö följer en örtrik å i närmare två kilometer. Medelpadsförekomsterna ligger inte långt från Jämtlandsgränsen och hänger samman med bergalmens utbredningsområde i Norge och västra Sverige, bland annat i Jämtland. – Samtliga lokaler vid kusten är med all säkerhet förvildningar från odling. UTBREDNING. Två indigena sentida lokaler.
Collinder (1909): sällsynt; måttligt–sparsamt.