bandnate

Arten uppgavs av Osbeck 1788 utan lokaluppgift och av Fries 1817 från Falkenberg men i båda fallen utan belägg. Varken Hagström (1916) eller Ahlfvengren (1924) godkände uppgifterna.

Bandnate, som närmast finns i Skåne, Göteborgsområdet och Danmark, växer i näringsrika vatten.

102 Potamogeton zosterifolius Schum.

Syn.: P. compressus L. p. p.

This widespread species is represented by subsp. zosterifolius in Eurasia and by subsp. zosteriformis (Fem.) Hult. (syn.: P. zosterifolius var. americanus Benn.) in N. America and at least in Kamchatka. The species s. lat. belongs to the circumpolar plants (Hultén, Circumpol. I, p. 168 and map 159).

Mkt sälls. vattenväxt.

Beträffande ”P. compressum” i Samzelius, se trubbnate.

23; sällsynt Efter 1920-talet fyra fynd. Tillhör S. och Ö. Västmanlands mest eutrofa sjöar och större vattendrag. Dess i Sverige utpräglat Ö-liga utbredningen motsvaras ej av extremt kontinental läggning utan har till stor del andra förklaringar. I Västmanland troligen klimatindifferent men bunden till allsidigt näringsrik vattenmiljö. Vore tänkbar längre mot V., så som i Väringen, Sjömosjön m. m. Utbredningstyp: S3.

Näringsrika, grunda sjövikar och tjärnar, fjärd i anslutning till Ångermanälvens mynningsvik.

Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: ej statistiskt undersökt men uppgiven från dubbelt så många (drygt 20) rutor vid förra inventeringen. Nationellt rödlistad (VU).
Kommentar: B, granskare KAO.

Bandnate finns sällsynt över hela landet; den är något vanligare i Skåne, Östergötland och östra Svealand. Arten växer i näringsrika till måttligt näringsrika sjöar.

Rosén & Wahlenberg (1821) återger, inom parentes, en uppgift av Landeberg (ms 1811): ”Växer i gropar i Hablingbo Myr” (Johansson 2010). Det dåtida namnet P. compressum kan också ha åsyftat trubbnate P. obtusifolius. Ingen av dessa arter tas upp från Gotland av andra botanister.

Bandnate växer i ganska näringsrikt vatten i sjöar som påverkas av skalavlagringar. I Bohuslän är den sedan länge känd från Edsviks-tjärnet och Strömsvattnet, där den fortfarande finns kvar.

Bandnaten växer i näringsrika sjöar och vikar (”fågelsjöar”), ofta tillsammans med vattenaloe. Vissa av lokaluppgifterna kan gälla hybriden med spetsnate som i sterilt tillstånd är svår att skilja från bandnate.

Bandnate är mycket sällsynt i Sverige och Uppland hyser förmodligen en stor andel av artens svenska förekomster.

Bandnate växer i rena, klara, naturligt relativt näringsrika sötvatten med hög elektrolythalt, mest på mjukbottnar, främst lera, men ibland också på sand, men förekommer knappast i starkt övergödda vatten. Den kan växa ner till några meters djup. Bandnate har inte rapporterats från brackvatten under inventeringen. Dess bestånd kan variera kraftigt i storlek mellan olika år då övervintringen endast sker med frön och övervintringsknoppar.

Förändring - 63 %. – Bandnate har minskat i Uppland under 1900-talet på grund av övergödning av vattnen, igenväxning och sjösänkningar. Almquist rapporterade arten från betydligt fler platser i norra och västra Uppland men betydligt färre platser i Mälaren jämfört med den nuvarande inventeringen. Det är dock svårt att dra några slutsatser från denna jämförelse, eftersom skillnaderna åtminstone delvis kan bero på att arten är förbisedd och att många vattenväxter förefaller ha varit underrapporterade från Mälaren på Almquists tid.