Taxasida

ärenpris

Veronica officinalis

L.

ärenpris är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Ingemar Gustafsson
Översikt
Översikt

ärenpris är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • ärenpris
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Veronica officinalis
Vetenskapligt namn, fullständig form
Veronica officinalis L.
Svenskt namn
ärenpris
icelandic
Hárdepla
norwegianBokmal
legeveronika
norwegianNynorsk
lækjeveronika
Finskt namn
rohtotädyke
finlandSwedish
ärenpris
Danskt namn
Læge-ærenpris
Foton
Ingemar Gustafsson
Nässjö 2021-06-10
Anders Delin
Skålsjöberget, Järvsö 2015-07-20
Patrik Engström
Stenhamra, Ekerö kommun 2022-06-21
Patrik Engström
Hulta 2010-06-13
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2011-06-25
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Gammal bofast art.

Flora över Dal

Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.

Allmän

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

1645 Veronica officinalis L.

This species, common in Europe, may be both native and introduced in N. America (Fernald). However, it is also maintained that the species is only introduced there (Cronqvist). It has been introduced into New Zealand. The present distribution is amphi-atlantic (Hultén, Amphi-atl., p. 138 and map 120). Cf. also Meusel et al. 1978, map p. 400.

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Ärenpris är en ursprunglig men kulturgynnad art. Den trivs bäst på torr till frisk, näringsfattig och ganska ljusöppen mark i t ex klipp- och hedterrang, bergbranter, glesa skogar, naturbetesmarker och bryn samt på hyggen, slänter och renar längs skogsvägar och skogsdiken.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Läkeört, allm. i frisk–fuktig ängsvegetation. Enl. Samzelius (ms 1758) fanns den överallt och ”ymn. på swedjeland”. Ovanliga växtplatser är numera bl.a. landvinningarna vid Hjälmaren, kalkbrott m.m.

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

Trivialart

Härjedalens kärlväxtflora

Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund. ISBN 91-971255-9-8.

Först uppgiven av Sjöstrand (1833).

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

Allmän i hela området. Utbredningstyp: U.

NILS-arthandbok

Stefan Ericsson, SLU Umeå, Institution för skoglig resurshållning

Perenn, krypande ört med motsatta, håriga, äggrunda, kortskaftade blad och uppstigande, 1–2 dm höga blomstänglar. Krypstängeln är rund och hårig. Bladen är egentligen korsvis motsatta, men viker sig och ligger parvis tryckta mot marken. De är sågtandade, särskilt i yttre delen, och har nedlöpande bladkant. Blomställningen är långsträckt och blommorna kortskaftade. Blomman är blekt blå, 4-talig och zygomorf med liten, smal underläpp och 2 ståndare som böjer sig åt sidorna. Frukten är en hjärtlik kapsel med kvarblivande stift.
Ärenpris växer i vitt skilda, torra miljöer, men den vill ej ha alltför mörkt. Ofta i bryn. Norrut blir den mer bunden till sydberg och rikare skog. De unga skotten kan sitta rätt löst, men baktill är den tätt rotad och sitter ordentligt fast.

Förväxlingsrisk:
Närmast omisskännlig.
Majveronika (Veronica sepyllifolia) har blad på krypande stänglar, men bladen är betydligt mindre, kala och så gott som otandade.
Teveronika (V. chamaedrys) har inte krypande, bladförsedd stängel, och blomställningarna utgår ej från marken.
Skogsveronika (V. montana) (sällsynt i sydligaste Götaland) liknar teveronika. Dessutom är bladen långskaftade.
Axveronika (V. spicata) (Götaland och Svealand) har långsmala blad och tät, axlik blomställning.
Penningblad (Lysimachia nummularia) (huvudsakligen Götaland och Svealand) har otandade blad och enskilda, gula blommor på skaft. Frukten är en rund kapsel.
Stångfibblor (Pilosella spp.) har strödda blad.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: frekvensförändring mindre än 16 %.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Ärenpris växer på torr till måttligt torr, grusig eller sandig, näringsfattig jord och gynnas av god ljustillgång och ett ej helt slutet växttäcke. Den påträffas i gles barr- och lövskog, särskilt i bryn och gläntor, på och vid hällar och på hyllor i bergbranter. Ännu vanligare är den i mera kulturpåverkad omgivning: hårt betad hagmark, markvägar, grusgropar och grusplaner, väg- och dikesskärningar samt magra, ej gödslade gräsmattor. På hyggen kan den ibland bilda massbestånd. Någon gång växer den fuktigare, t.ex. på tuvorna i alkärr.
Funnen i 1408 rutor; tidigare uppgifter från 261 rutor. Mycket vanlig. – Ursprunglig.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Ärenpris föredrar att växa i glesare löv- eller barrskogar, utmed skogsvägar och i betade torrängar. Arten gynnas när igenväxta betesmarker röjs. På Stora Alvaret växer den främst på de något kalkfattiga och ursvallade moränryggarna. Åkerkanter och ruderatmarker är ovanliga växtmiljöer. Sällsynt är ärenpris funnen i karstsprickor.

Ärenpris är vanlig över en stor del av Öland inklusive Stora Alvaret; något glesare ligger fynden i östra sjömarken. Utbredningskartan avspeglar till viss del förekomsten av busk- och skogsmark på ön. Arten har gynnats av den förbuskning som skett av landskapet. Samtidigt har den dragit nytta av när igenväxta betesmarker, främst på alvaret, röjts under de senaste decennierna. Numera är ärenpris funnen i samtliga av Ölands socknar och en viss ökning antyds.

Gammal, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Ursprunglig.
Öppen till sluten, torr till frisk miljö: barrskog, lövskog, hassellundar; även ängen, betesmark och annan gräsmark, väg- och dikesrenar samt hyggen. Den höga andelen provrutor med arten visar att den är allmän. Johansson (1897) angav ärenpris som ”Allest.”. I dag är den bedömningen kanske något i överkant, men ärenpris är dock en av de vanligare gotländska arterna.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Ärenpris växer på ganska näringsfattig, torr till frisk mark i glesa löv-, bland- och barrskogar, oftast längs stigar, i gläntor och bryn, i kraftledningsgator och på hyggen, där ljuset kommer åt. Ännu oftare ser man arten i hedartad gräsmark, på naturbeten och i hällmark samt på vägkanter, i vägskärningar och på hyllor i bergbranter.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Ursprunglig, växer i torr till frisk, gles gräsmark på naturliga betesmarker, i skogar och på hyggen, i hällmarkskanter samt längs stigar och vägar. Mycket vanlig i hela landskapet. 811 rutor (98 %).

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Europa, Sibirien. I Sverige hela landet men sällsynt längst i norr. I Sörmland mycket allmän – (94%). Ärenpris är en vanlig flerårig art som föredrar mager morän- eller sandmark. Den växer dels i gles barrskog, särskilt av ört- och gräsrik typ, dels i lövskog. Arten kan på hyggen bilda stora bestånd. Den är också vanlig i magra, ogödslade betesmarker, där den gärna växer på litet torrare mark. Ärenpris växer också regelbundet på hällar och skrevor i örtberg, även de magrare.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Mycket allmän i Uppland. 706 kartblad, 2513 kvadranter.
Almq. Allestädes, till yttre skärgården.
Ärenpris växer oftast torrt på klippor och berghällar både vid kusten och i inlandet. Den förekommer i skogar och hagar, på åsar, torrbackar och hyggen och har även rapporterats från fuktig skogsmark.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Ärenpris är troligen en ursprunglig men starkt kulturgynnad växt som fått sin huvudsakliga spridning med människan. Skogsbete, fäbodbruk och hötransporter har troligen haft stor betydelse för spridningen. Art-en beskrivs som allmän i tidigare arbeten från tidigt 1800-tal och framåt.
Typiska följeväxter är rödven (29%), smultron, röllika, blodrot, piprör, kruståtel, lingon, vårfryle och prästkrage. Ärenpris börjar blomma samtidigt med linnea, nattviol och kovallerna. Fruktställningen sitter kvar länge och frökapslarna öppnar sig bara i fuktigt väder.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Ärenpris vilar i fröbanken i vanlig gran-tall-skogsmark och kommer upp efter störning av moss- och ristäcket, till exempel efter avverkning och markberedning. Den kan växa på utrivet material från en myrstack. På hårt brunnen mark i lågörtskog kan den komma upp efter 2–3 år. Den blommar från ekorrbärets till mjölkens tid och kan blomma om i höstfärgernas tid. Bladen övervintrar gröna. Bild i Natur och vegetation, sid. 180.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Ärenpris är en värmegynnad skogsväxt som förekommer naturligt i sydvända skogsberg. I väster och norr är den rätt bunden till större berg; i övrigt finns den även i mindre klippformationer och på hällar, i öster t.o.m. i skog på slät mark. I brantberg växer den på hyllor, i skrevor eller på vittringsjord i bergrötter och inte sällan på ovansidan av större block. På hällar kan den finnas också under surt barrnedfall. Ibland växer den skuggigt, t.ex. i lövlundar. I örtrik granskog hittar man märkligt nog ärenpris även i fuktsvackor.
På hyggen tilltar ärenpris ofta och kan ses blomma rikt, som i markberedningsgropar i varma lägen. Den växer även på andra störningsytor i skog, t.ex. röjningar i kraftverksgator som i Holm, och på körvägar och skogsstigar, även avlägsna sådana. Längs skogsbilvägar kan den förekomma i torra kanter eller i mittsträngen samt på timmeravlägg. I kulturbygder finner man ärenpris i skogsbryn, på sandiga torrbackar eller magra, sura gräsmattskanter. Den ingår även i torra, magra betes- och slåtterängar, där den gärna finns på uppstickande kullar, rösen och kring block. Ärenpris växer ofta på sandig mark och tillhör grustagens och vägkanternas tidiga kolonisatörer.