Hallands Flora
Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.
Hjärtstilla är en så kallad bygateväxt, det vill säga en kulturberoende och konkurrenssvag växt som trivs på näringsrik/kväverik mark i anslutning till bebyggelse. Den är funnen på mer eller mindre öppen jord i hästhagar (spridd med foder?), vid husgrunder på bondgårdar, utanför kyrkogårdsmurar, i lövsnår, vägkanter och på utkastplatser.
Hjärtstillan är en gammal läkeväxt med tempererade Asien som ursprungsområde (Lindeberg 1982). Den infördes till Sverige under medeltiden och odlades först vid klostren och sedan även i byarnas täppor och trädgårdar (Svensson & Wigren 1984 b; Hjelmqvist 1991). I dag är den sällsynt i odling och på tillbakagång som vildväxande i landskapet, även om den på några lokaler har lyckats hålla sig kvar i över 100 år (se nedan). Enstaka frukter kan överleva många år i jorden och komma upp i grobart läge vid grävningar eller omrörning i marken (Svensson & Wigren 1984 b).
I likhet med t ex hundtunga Cynoglossum officinale och bosyska Ballota nigra ssp. nigra är hjärtstilla en kulturhistoriskt intressant växt, som det är angeläget att ha kvar i landskapet. Den är lämplig att odla vid hembygdsgårdar, friluftsmuseer och bondgårdar.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Den dominerande underarten. – Gammal kulturföljeslagare.
Till äkta hjärtstilla bestämda exemplar. Alvesta Skatelöv Grimslöv 1919 (C. W. von Sydow i LD och S), 1924 (StJ, belägg i OHN). Eksjö Eksjö 1862 se primäruppgift, 1899 (P. Johansson i LD), 1927 (E. Östrand i S), vägkant, 1948 (L. Bolander i LD). Emmaboda Vissefjärda Kammarbo, 1940-talet (Nyström ms). Hultsfred Mörlunda Kängsebo (5F8j 3632), vid ladugård, 1987 (T. Svensson i Emdal), 1990 (TmN, belägg i Emdal). Virserum, gammal trädgård, 1974 (S. Stenstorp & G. Nelin i LD). Högsby Högsby Gösebo 1932 (B. Solberg i S), 1934 (J. B. Frieberg i S); Virstad 1930 (L. Cederkvist i OHN). Jönköping Gränna Uppgränna 1892 (F. Hagström & E. Hagström i S). Ljungarum, vägkant, 1932 (M. Nilsson i LD). Skärstad Edeskvarna 1922 (B. Hedvall i LD). Kalmar Hagby Södra Hagby, 1940-talet (Nyström ms). Halltorp 1871 (G. Petersohn i OHN), 1884 (T. Petersohn i LD); Värnanäs 1879 (R. Westberg i S). Kalmar 1868 (C. Kalling i S), 1935 (C.-A. Lindblom i S); Skälby, 1940-talet (Nyström ms); Ängö (O. Sellgren i OHN). Kläckeberga Elverslösa, 1940-talet (Nyström ms); Hårstorp 1890 (A. Velander i S); Kärrstorp, 1940-talet (Nyström ms); Krafslösa 100 m NV viadukten på E22 (4G7g 1308), ladugårdstomt, 1993 (SD, belägg i OHN). Ljungby Harby 1890 (C. M. Rydén i LD); Konungaryd 1919 (P. Johansson i OHN); Ljungbyholm 1889 (C. M. Rydén i LD); Moskogen (4G7e 0-2-), soptipp, 1 ex 2004 (E. Ljungstrand m.fl.). Ryssby Åbro 1940-talet (Nyström ms). Åby Stävlö (4G8g 1-4-), gårdsplan, 1984 (SD, belägg i OHN). Mönsterås Mönsterås Harrstorp, tippningsplats, 1940 (Å. Domeij i OHN). Ålem Skäppentorp 1866 (A. W. Thorén i S). Nybro Bäckebo Bjällingsmåla, 1940-talet (Nyström ms). S:t Sigfrid Bosgården; Västrakulla; båda 1940-talet (Nyström ms). Oskarshamn Misterhult Flathult, skräpmark vid gården, 1962 (E. Asplund i S); Sippetorp 1960 (B. Vedelöv i OHN); Virsjödal, tomter, 1931 (H. Molander i LD). Oskarshamn 1901 (A. Olsson i LD), 1904 (O. Köhler i S). Tingsryd Tingsås Elsemåla (4F2a 3814), soptipp, 2005 (A. Svenson). Torsås Gullabo Karsjö 1886 (A. Andersson i OHN). Söderåkra Bergkvara; Djursvik vid kvarnen; Gata; Grisbäck; Gunnarstorp; Ragnabo; Åd; alla 1940-talet (Nyström ms). Vetlanda Lemnhult 1871 (C. Lindman i S). Vimmerby Tuna 1920 (L. Hammarskjöld i LD). Västervik Hjorted Mjöshult (6G7f 1030) 1979 (IJ, belägg i OHN). Loftahammar (7H4a), ladugårdsplan, 1987T. Svensson i Emdal). Västervik 1865 (A. P. Gustafsson i LD), 1881 (C. M. Nyman i S), grushög, 1894 (A. A. W. Lund i S), 1956 (G. Hasselrot i OHN); Växterviks Grävmaskin AB (7G0j 2834), jordhög, 2004 (RK, belägg i OHN). Växjö Gårdsby Kråkenäs 1894 (G. Köhler i S). Växjö 1879 (A. W. Johsson i OHN), 1927 (S. Carlsson i OHN).
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Medeltida inkomling, ursprungligen odlad som läkeväxt, växer kring gårdar, på väg- och gatukanter, någon gång på tippar och i rabatter. Minskande på grund av överdriven städning kring gårdarna. Rödlistad art (NT missgynnad). Sällsynt i centrala Skaraborg, mycket sällsynt i övrigt. 39 lokaler i 30 rutor (3 %).